ibland behöver man bara gå ut, träffa lite folk, få vara snygg och få lite uppmärksamhet bara för att det känns tomt och ensamt i en. igår var en sån dag. det blev heaven och jag fick träffa arslan igen och det var roligt. häng med angelica och jenny som för övrigt är gift och har barn. angelica och jag är nog mer lika än vad vi trott. det kändes fint.
på dagen drog jag iväg och tränade, har kört igång med något nytt nu som jag förmodligen kommer att köra i två månader. jag hade nämligen ett möte med en instruktör på friskis som hjälpte mig. det kändes riktigt najs och nu har jag riktig träningsvärk, I love it! efter örebro-habo-resan fick jag i princip ingen träningsvärk alls trots att det var 40 mil vi cyklade så då känns detta träningspass som ett lyckat sådant.
innan heaven stack jag till stadsparken och grillade med martin, lina, trollet, jonna, robbie och maria. martins föräldrar och farmor från finland kom förbi och sa hej. pasi kom lite senare också. det var en mysig stund.

jag har ont i halsen, den har blivit värre. ska nog ringa vc imorgon men har ingen lust att gå dit i onödan men jag är lite orolig.

ett stenkast

jag tror att jag har stängt av. det är just det som gör ont, tragiken i det hela. att jag inte bryr mig.
vad är det för jävla fel på mig? gör allt det här mig skadad eller är jag självdestruktiv?

jag vet vilket svar det finns att få. nej tack.
sen var det grejen med val, att jag inte funkar bra när jag har valmöjligheter. och som det är nu så vet jag inte hur jag ska känna, speciellt när jag inte ens känner något.

wake me up

feeling my way through the darkness
guided by a beating heart
I can't tell where the journey will end
but I know where to start

they tell me I'm too young to understand
they say I'm caught up in a dream
life will pass me by if I don't open up my eyes
well that's fine by me

so wake me up when it's all over
when I'm wiser and I'm older
all this time I was finding myself
and I didn't know I was lost

I tried carrying the weight of the world
but I only have two hands
hope I get the chance to travel the world
but I don't have any plans


wish that I could stay forever this young
not afraid to close my eyes
life's a game made for everyone
and love is the prize

so wake me up when it's all over
when I'm wiser and I'm older
all this time I was finding myself
and I didn't know I was lost
I didn't know I was lost

vansinnesfärden

idag var jag på Marieberg med arslan och hennes vän c. när vi var klara åkte vi iväg med c's bil. när hon startade bilen så drog hon ner alla fönster så att de blåste in och blev svinkallt. efter nån minut vevade jag upp mitt fönster för att jag höll på att frysa ihjäl. plötsligt svänger hon av motorvägen på ett konstigt ställe, väldigt nära Marieberg. efter en stund frågade jag lite försiktigt vart vi var på väg. till hennes pappas restaurang, för hon skulle lämna jeansjackan hon köpt till honom. "jahapp" liksom. vi åkte och åkte, snabbt gick det och det var på stor väg. jag blev direkt irriterad att hon för det första inte ens kunde säga att vi skulle iväg på en extra resan när jag faktiskt trodde att vi skulle åka hem (jag hade liksom planer). hon kunde ju liksom bara sagt att hon ville åka dit eller tom fråga om det var okej. men inte då. sen blev jag också irriterad över att hon var tvungen att åka lång väg till sin pappas jobb för att lämna en jacka, hon kunde väl ha lämnat den på kvällen eller dagen efter inne i stan där han bor? inget miljötänk där inte. när hon kör alldeles för fort och pratar alldeles för mycket om sig själv så drar hon upp mobilen och läser sms. jag säger till att jag inte vill att hon gör det, att det är farligt att göra det samtidigt som man kör. hon blev nog lite irriterad. hon kör vidare, strax därefter vevar hon ner fönstret och kastar ut sitt tuggummi. jahapp, inget tänk på djuren där inte och att fåglar faktiskt käkar upp tuggummi som fastnar i näbben och de i värsta fall kan dö. efter 15 km är vi framme i vintrosa då hon blir förbannad på någon som kör ut framför henne, för att visa sin ilska så gasar hon på och lägger sig precis bakom bilen, alltså jag överdriver inte, det var några dm. så håller hon på kanske hundra meter och ända in på parkeringen dit denna bil också ska. hon är nära på att köra in i bilen flera gånger och tyst för mig själv önskar jag att vi ska krocka så att hon får betala skiten. det var bara vansinne. hon beklagade sig hela tiden över hur hen körde. väl framme så gav hon henom arga blickar. förresten så var det ingen "restaurang", det var vintrosas pizzeria. hah. c och arslan gick in men jag stannade utanför. jag var uppjagad över resan och hade ingen lust att se när hon gav sin fina jacka till sin fina pappa som tycker att hon är en liten prinsessa. när de väl kommer ut har båda en varsin mineralvatten. jag får ingen. (seriöst?). jag tänker att allt bara är stört och att typ allt som kan gå fel under en bilfärd hände. förutom att hon körde rattfull. strax därpå berättar c en historia där hennes kompisar var så fulla att de inte kunde köra. hon var minst full så hon fick köra bilen. "VAFAAN?!" liksom. jättekul tyckte hon att det var medan jag inte trodde mina öron. väl ute på motorvägen igen märker jag att vi inte alls är på väg mot stan utan mot Marieberg, igen! jag frågar ännu en gång vart vi är på väg. hon ska nu tillbaka och byta jackan. jahapp. hon kör in på parkeringen och säger "jag ställer mig på handikappsparkeringen så kan ni sitta kvar och så går det fortare." HAHAHA driver hon med mig undrar jag?! svar negativt. när vi väl var på väg till stan igen pratar hon och arslan om var de ska släppa av mig (?). hon pratar om vasatorget och frågar om jag bor nära där. "nej, det gör jag inte" säger jag. hon frågar om hon kan släppa av mig där. jag svarar inte ens för det är en så jävla dum fråga. hon ville nämligen inte in i stan och krångla. men istället ska hon släppa av mig på ett helt annat ställe så det tar ca 20 min för mig att gå hem. det är ju inte krångligt alls. jag förklarar senare för henne att hon inte behöver köra in i stan, för att jag bor före stan. hon vill inte riktigt fatta det och jag får förklara för henne igen. till slut så går hon med på att köra hem mig vilket absolut inte är någon direkt omväg. hon vill veta hur hon ska köra och jag säger att jag ska säga till när hon ska köra av motorvägen. "jag vill veta nu!" säger hon. jag har svårt att förklara. hon börjar tjata om stan igen. jag säger efter en stund att hon ska köra av nästa avfart. "men då kommer jag ju in i stan!?" säger hon ännu surare än förut. "nej, det gör du inte" svarar jag med en suck. lite mer härj och sen är vi framme till slut. jag säger till arslan att vi ses och hörs och säger hejdå. c får inget hejdå av mig. jag är grymt irriterad och adrenalinet pumpar på. jag skulle vilja säga så mycket till henne men gör det inte. det suger. seriöst, så är hon stort tillbakasteg för mänskligheten. jag blev fett opepp på världen efter att ha umgåtts med henne några timmar. bilresan är inte hela historien. hon var så full of herself hela tiden, pratade bara om sig själv, med näsan upp i vädret. hon berättade hur hon fått en bil och en frisörsalong av sin pappa och 2500 kr sist hon var i sthlm och så vidare. när jag hade något att säga så svarade hon inte, hon visade inga tecken på att hon faktisk lyssnade på vad jag sa heller. hon visade tydligt att hon tycker att hon är bättre än mig och resten av människorna som vandrar på denna jord. vidriga människa säger jag bara. vidriga människa.

inga radbrytningar idag inte, vilket betyder att de blir jobbigt att läsa, men det är kanske lika bra eftersom jag inte hade något snällt att säga. behövde mest bara skriva av mig, inte att försöka få andra att tycka att denna människa är dålig utan bara ge en bild av hur hemskt detta var. DÖ!!!