mitt hjärta blöder

älskar låten och videon. repeat.

 

jag vill höra dig säga att jag är duktig.

jag vill inte ha dig och du vill inte ha mig. det är så det ska vara.
men, jag saknar dig lite. det tror jag att du förstår, eller du borde.
även om det blev som det blev så tycker jag faktiskt om dig med.
jag vet bara inte hur jag ska bete mig. det är frustrerande.
det kallas osäkerhet.

du tänker på dig själv, flyr land och rike och här står jag. näst bäst.

plåster

en som bygger upp mig, en som gör mig svag.
det finns plåster som jag måste riva av.

ibland glömmer jag bort vem jag är

stress och en sista minuten till mallorca blir till en senare minuten till göteborg. ingen stress och allt känns lugnt. det blir lite west pride och häng med hans istället. och, det innebär att jag kan fokusera bättre på fitnessfighten som jag kör igång med på lördag. ja, nu jävlar!

göteborg fredag

i helgen var jag och pappa i göteborg. pappa skulle prata med thomas och jag skulle gå på utställningen "Vi är romer". resan dit gick jättebra och vi stannade och käkade en glass, mysigt helt enkelt. väl framme så lagade vi mat (halloumi, vegobiffar, tsatsiski bla) och bara hängde. andrea var också där. jag hade planerat att gå på klubb, men kom iväg 2-3 timmar senare än jag tänkt bara för att det var så trevligt. jag ville gå dit själv men hade snackat med någon på nätet som skulle möta upp mig då området visst skulle vara rätt osäkert. väl där visade personen som mötte mig runt men det var väldigt lite folk där och inte så roligt så jag bestämde mig för att dra. precis innan kommer en person fram och pratar med mig, det visar sig att han också tänkt dra och har bil så jag får åka med till stan. observera att jag under kvällen hela tiden messar thomas namn/reg-nr på folk jag är med, kändes mer säkert så. under resan så berättar jag att jag ska gå på rom-utställningen imorgon och henri, som han heter, säger att han tänkt gå på den länge, så vi byter nummer och bestämmer oss för att gå dit tillsammans.
i stan möter jag upp åsa som jag messade på klubben, vi går till gretas. det är sådär roligt för att det är inte flatkväll utan snarare hetero eller kill. men det var himla kul att träffa åsa på riktigt efter bara nätsnack. det var tre personer en bit ifrån oss som hon tyckte såg precis likadana ut medan jag inte höll med, vi snackade med dom och körde fruktsallad, dvs att de byttte plats och sen skulle jag säga vilka som satt var. det var roligt att dom ville vara med, även om de inte visste exakta anledningen. resten av kvällen dansade vi med dom. träffade också på... vad fan heter hon nu igen... mitt minne alltså.. jag kan hennes efternamn men inte förnamn....från örebro... (08.18 - alex heter hon, alex!!)
nåja, vi köpte rulle vid brunnsparken och en indisk man kommer fram till oss och tigger pengar. hans högra hand är liksom borthuggen och sedan fastsatt igen, det syns tydligt att det inte är något en läkare har gjort. fruktansvärt. en person kommer fram och säger att vi inte ska ge honom pengar då han huggit av handen bara för att få oss att känna empati och vilja ge ännu mer pengar. jag blev så jävla arg och förklarade att om det nu är så som han säger så tyder väl endast det på att han är grymt desperat och att vi därför kanske borde hjälpa honom. men nej, det höll han inte med om. diskussionen fortsatte så och det var helt otroligt. alltså, en person som har något annat val hugger inte av sig sin hand och trycker dit den (observera att tre fingrar fattades också), det måste betyda att det liv han hade innan stympningen var misär och att en avhuggen hand var det bästa alternativet. jag blev väldigt ledsen och frustrerad, tillslut gick vi därifrån. jag hade inga pengar att ge honom men erbjöd halva min rulle men han ville inte ha den. när vi gick därifrån kom en man fram till mig, tog mig i handen och sa att han hört vad jag sagt och att han höll med om allt och att i princip tackade mig. det kändes himla fint.
därefter drog vi hem till åsa och sov. det blev inte många timmars sömn för sen skulle hon upp dan efter och jobba. himla rolig morgon var det iallafall, det är fint när man vaknar och fortfarande känner sig lite full och allt bara är roligt och bra sagt :) hon skjutsade hem mig.

denna helg var så händelserik så jag får nog dela upp det på iallafall två inlägg. speciellt eftersom utställningen var så himla speciell så det är bäst att ha ett eget inlägg om det. nu är klockan 08.17 och jag ska jag till jobbet strax.

jag är störd.

american crime

"Reverend Bill used to say with every situation God always has a plan. I guess im still trying to figuring out what that plan was."

maraton

idag är jag stolt över mig själv. efter jobbet så drog jag till lövstahallenparken och hängde med mats, lina och ia. det var jättemysigt på alla sätt och vis. eller, inte kanske alla, men ja.. när klockan var kvart över fyra sa jag att jag var tvungen gå och cyklade sen iväg till friskis och intensivgympan, helt själv. det tog emot att dra iväg och träna när jag kunde sitta och ha det bra med trevliga människor i detta underbara väder, men det gick. träningen var svettigare än vanligt och ylva (som hade hoppat in idag) har i slutet av passet mörkröda, istället för röra som de var från början. svett nummer ett på alla människor där. jobbigt, men najs och fett värt! ibland får en helt enkelt tvinga sig själv att göra sånt som man behöver och det känns ju bra efteråt.

jag har börjat med en smörgåstårta som jag tänkte bjuda på imorgon när vi kör matrix-maraton (eller om det blir parkhäng vid fint väder) men avokadon vill inte jobba med mig. köpte två paket hårda ekologiska avokado i onsdags och två av personalen sa att de absolut skulle vara mogna till på fredag men de är banne mig lika hårda nu som när jag köpte dom. de ekologiska på mitt willys var lika hårda så jag fick ta besprutade istället, men nu när jag smakade på dom så var det i princip ingen smak. avokado ska ju smaka avokado och mycket. nu antar jag att jag får ta mig upp på stan, igen, och köpa nya avokado. känns drygt för jag har ingen större lust att göra det, vill bara göra klart smörgåstårtan. och som det är nu så går jag och småäter av skagenröran för att den är så himla god. det kommer inte vara något kvar till smörgåstårtan sen. nåja.

förresten, igår körde jag, martin, lina och lilla trollet arkiv x hela dagen, från och med ett till tio på kvällen, med en paus då vi tog en promenad i stadsparken och till slottet och sen köpte en glass. jag lyxade till det med velami som pasi köpte åt mig när han var i sthlm - mumma! jag stod emot godiset (såklart) även om det var fett jobbigt. har nog varit ifrån godis och sånt skit i två månader nu. glass har jag bestämt är okej ibland, det är ju trots allt sommar :)

markus

markus v kom fram till mig efter musikalen idag:
-Jag lyssnade på radioprogrammet...
-Jaså? vad tyckte du då?
-Jag tyckte mycket om det.
-Vad roligt att höra. vad var det du tyckte om?
-Allt. Det tog rätt här *pekar mot hjärtat*

Vi sa inget mer än att jag sa "tack" och kanske nåt att det betyder mycker eller att det kändes bra. Jag dog lite och tårarna började komma. Kändes jobbigt att gråta i kyrkan men kommer det så kommer det ju. Jag försökte komma förbi allt folk och hitta min trygghet, familjen och gjorde det och berättade vad som hade hänt. Jag är så himla glad för att han sa sådär.
<3

fullt ös

jag mår bra. helgen som var har varit väldigt bra. i fredags tänkte jag först inte gå till jobbet för att jag inte mådde bra i halsen/luftrören men jag gick upp och tog en tablett och kom sen iväg. bra jobbat. sen träffade jag arslan och hängde lite i örnsroparken för att sedan stressa iväg till intensivgympan som var som den hette. det märks så väl att det var ett tag sen en var där. nåja, vårt lilla ögongodis var där iallafall så det var inga fel. på kvällen var det sexleksparty hos malena och arslan kom dit, ändock senare. det var roligt med sexleksaksparty om man bortser från att hon som höll i det var grymt heteronormativ och verkligen tog förgivet att ALLA därinne var hetero vilket jag vet inte är sant. det var massa snack om killen hit och dit och jag blev less. i slutet kom fredrik dit helt plötsligt efter några månader i häktet. han berättade varför han suttit där men det tror jag vad jag vill om. brudarna som var på festen var sköna, speciellt den äldsta av dom som var väldigt frispråkig när det gällde sex. sånt gillar jag. sen tog vi taxi till olearys, med något taxibolag som malena alltid beställer där bara tjejer kör. på nåt vis känns det tryggare nu även om jag (om någon) vet att tjejer är precis lika bra på att våldta som killar. väl framme var det dyr öl och garderob, jag träffade en viss chef som pikade mig om att nu mådde jag visst väldigt bra helt plötsligt, vilket var konstigt eftersom jag gick till jobbet på dagen. vi hade smskontakt där jag först sa att jag inte tänkte komma men att jag sedan kommer ändå, så hon borde inte ha sagt sådär. jag kan inte riktigt släppa det. nåja, vi snackade lite och hon var där med sin sambo. jag och arslan tröttnade och drog iväg till satin med två sköna typer vi träffade på plats; gunilla som var nästan 60 bast och en snubbe som var i 30 årsåldern, båda satt i rullstol. vi dansade järnet där borta och hade askul! tessie från förfesten kom dit och hängde lite, det var fint.

på lördagen grillade jag med mansur, methap, matilda, caba, emil och raol (stavning?) i baronbackarna och det var himla roligt att leka med matilda, hon är så väldigt mycket större nu och verkligen alldeles underbar! vi gungade, spelade kula med några andra barn, åkte rutschkana och hon var så söt för i början var hon rädd men ändå skulle hon åka, hon gjorde massa ledsna miner men sen tillslut så släppte hon. hon gjorde så några gånger innan hon släppte det. det var en jätteroligstund även om jag kände mig rätt obekväm, jag gör ju ofta det nu för tiden när jag hänger med folk, jag vet liksom inte vad jag ska säga. de pratade något konstigt språk också så jag fokuserade på att äta och på matilda istälet.
maten var himla god; halloumi, grön lång paprika, tomat, champinjoner, abourgine-vitlöksröra, nån lila lökröra och bröd. mumsi!
emmi och frodo skulle egentligen ha följt med men det blev inte så och jag blev besviken, igen.

sen blev det hastigt att cykla iväg till kyrkans musikal som jag inte ens var sugen på. jag hann dit (svettig) och musikalen var helt okej, handlade om en tjej som körde sin egen väg och det gillade jag, men sen slutar ju alla musikaler med att dom blir medlemmar. mindre bra kan ju jag tycka. hon tyckte att Gud var en orättvis gud som inte ville ha odöpta barn till sin himmel men sen kom en missionär och sa att deras gud visst ville det och då var hon fast.
efteråt snackade jag lite med leif lundqvist från sandviken, jim och tinas pappa och han berättade att han kom ihåg när jag hade fastnat i barnmatstolen en söndag och de fick skruva loss mig. det jag inte mindes var att jag tydligen hade försökt det igen bara för att visa hur jag hade gjort. smartunge! känns lite emil i lönneberga när han satte soppskålen på huvudet :P
sen snackade jag ju en kortis med markus vennerlund också, som jag skrev om igår. wow.

snacka lite med andra medlemmar för att sedan dra till vivalla och hänga med mamma och jossan hela kvällen, eller bara halva för jossan för hon drog till vilma. men det var en fin stund, medan pappa var ute och sprang så pratade vi kyrkogrejer och syskonen. vi grät, även jossan. livet är bra häftigt ibland.
sen vid tio så var vi trötta allihopa och jag la mig samtidigt som päronen. drömde konstiga drömmar om elli, kidh, mamma och några romer. dagen efter drog jag och mamma till stadsparken där det var loppis och så käkade vi mackor i fjärilsparken. jag hittade fem läkerolaskar och the clockwork orange i pocket. det var fint att hänga med mamma lite, jag saknar henne, hon har inte riktigt tid för mig annars. vid tre kom martin och vi drog iväg (15.30) på våra cyklar till rusakulan i kilsbergen. det var ett litet helvete för även om det var två mil så var det småvägar, gupp och en massa uppförsbackar och för att inte tala om motvinden. men trots det så var det himla kul och häftigt när vi kom fram (17.30) och fick se utsikten och satte på stormköket och käkade frystorkad mat för första gången (jag iallafall). jag hade stora förväntningar på att det skulle vara gott och visst var det väl det! varm choklad fick jag också och det var gött att ligga i solen och vara trött. jag gjorde upp en eld också men det blev mest att vi fick rök på oss så martin släckte den. vid åtta var det dags att dra hem igen och nu var det mest nerförsbackar och medvind så tillbakavägen tog bara ca 1,30 h men då stannade vi för att justera mina växlar också. jag kände av knäna ordentligen nu. väl hemma var jag jättetrött och la mig rätt snabbt, vaknade dock vid halv tolv igen och var pigg och jobbigt sugen på läkerol eller bara socker i allmänhet. tillslut somnade jag och vaknade nu halv åtta och var rätt pigg. najs. nu är klockan kvart över åtta och jag tänkte promenera till jobbet idag. hej svejs!

fet

fet kväll med malena och gänget, emma, snubben och gunilla och all dans. lite chef. och lite efterhäng med grannarna och nån fet dude från usa som spelar någon sport i örebro. minus på att glömma mobilen.

poff

efter en jättefin dag som denna, med all världens energi, glädje och kärlek så säger det bara "poff" och allt är borta. det är nästan magiskt hur det händer när jag är på väg hem.
jag tror på riktigt att det är något fel på mig.

smal eller inte

fastän jag gått ner typ 13 kg sen nov 2011 och trivs mycket bättre med min kropp nu så är jag inte helt nöjd. jag stör mig fortfarande på mina kärlekshandtag och på mina lår som är lite för breda. jag har bestämt mig för att köra fitnessfighten under juni månad och det blir jättespännande.
men, nu känner jag mer och mer att jag inte är så övertygad om att jag faktiskt vill få bort mina former. för jag frågar mig själv varför jag vill det och jag har kommit fram till att det är för att samhället tycker att det är snyggast att vara helt smal, det är det jag lärt mig och tror att jag gillar. jag menar, hade jag levt i en annan tid så hade jag varit för smal och istället velat ha ännu mer former. jag är spyfärdig på samhällsnormer som handlar om kön, utseende och ålder och vill absolut inte tycka som jag tycker. frågan är då om jag ska shape up min kropp och få den kropp jag tror att jag vill ha (observera tror) eller ska jag bara lära mig att älska mig som jag är? för jag är övertygad om att man kan lära sig att älska sin kropp oavsett hur man ser ut, det gäller bara att få ens medvetande att inse att man blivit hjärntvättad.
även om jag vet att jag kommer att bli mer nöjd med min kropp efter en månad med fitnessfighten så är ju frågan om det är en kropp jag vill vara nöjd med. jag tror inte att jag vill det. ändå tror jag att jag inte kan låta bli, jag är fortfarande formad som jag är (nu tänker jag inte på min kropp utan mitt medvetande) och jag tror att jag tycker att smal utan former är det finaste, så jag antar att jag kommer att köra på det ändå. det bästa vore ju om jag kunde hitta något mellanting efter fighten. sen så är det ju himla lätt att peppa andra att de ska vara nöjd med sin kropp oavsett hur de ser ut när man själv står där och ser "perfekt" ut. nej, det funkar inte.
nu vill jag ju i och för sig inte köra fitnessfighten bara för att få snyggare kropp, utan en stor del är att jag vill komma in i tränandet igen, bli mer hälsosam och att det verkar himla kul. sist men inte minst att det är förjävla skönt med rutiner och ett schema att följa eftersom jag själv inte kan göra allt jag vill på min egna vilja. nåja, den som lever får se.

vårdcentralen

jag hatar att träffa läkare. hatar. alltför ofta slutar det med att jag känner mig kränkt. inget undantag idag. jag försökte att vara trevlig och inte bli irriterad trots att läkaren inte lyssnade på mig överhuvudtaget. när jag till sist fick svaret "mm..." och han sedan började prata om något helt annat orkade jag inte vara trevlig längre (bara för att han inte orkade med att jag inte gav mig, att jag ville ha hjälp.) jag var däremot inte otrevlig heller, jag orkade helt enkelt inte. det var lönlöst så jag tackade och gick. det tog emot att tacka när jag absolut inte fick hjälp för det jag sökte utan bara mådde skit, men som sagt, jag orkade inte.

det är så jävla frustrerande att för det första behöva kämpa hela sitt jävla liv och ändå aldrig riktigt få någon hjälp. visst, tack vare mina diagnoser så har det hänt en del bra,  men det är ändå en ensam ständig kamp man har. jag orkar inte. eller jo, jag lever ju, så uppenbarligen gör jag ju det, men jag är alltid på gränsen att inte orka. hatar det med. hatar.

redo

nu är jag redo, för kärleken!

:)

klockan är 04.54 och jag har sett sista avsnittet av queer as folk. kanske det bästa slutet  e v e r !

heaven

jag kom precis hem från jobbet och det har varit inventering hela kvällen. det tog längre tid än beräknat så vi blev klara vid 23. det var potatissallad och skinka som mat meääoch en liten skål med fetaost till oss vegetarianerna. inte jättekul kombo, ändå hade det förmodligen inte blivit något alls om jag inte hade varit på om det. jag blir irriterad.
nåja, jag är glad ändå. valborg blev grymt lyckat med förfest, heaven och efterfest. både loppan och angelina var med och vi dansade hela kvällen! sjukt värt var det! visstja, mattias och sabina hängde med ut, och emmi. :) idag har vi varit och första majat med vänstern, det var min första gång. roligt även om några ac ramsorna var sådär. "...reinfeld vill ingen väl". nja, inte helt ssnt kanske :P

idag på väg till jobbet lyssnade jag på ultrabeat - feeling fine darren styles remix och då kan en inte göra annat än å va för lycklig (och dansa såklart)

på sistone har det hänt lite väl underliga saker. för det mesta bara massa bra saker och jag känner att jag kan bli van vid det här.
godnatt nu, jag är sveintrött!