Break me - A note from Chris

"Söndagen den 14:e mars 2010

A couple of weeks ago I wrote a new song. I was thinking about how happy my children are. My 4 year old daughter didn't want to eat her supper and it ended in a big argument.

At the same time, on the other side of the world some mother is sending her children to the city dump to find something they could sell... Someone's daughter gets murdered over a can of beans... A family drowns while desperately trying to find a better life by the hands of people smugglers.

Millions of people are living under conditions that we consider illegal for our animals - producing cheap crap for us to consume. And still most of us would pick the coffee harvested by starving lame children amputees over Fairtrade - to save us less money than we would bother to pick up from the sidewalk if we dropped it.

While we are eating and entertaining ourselves to death, half the world are starving and working itself to death, and everyone is a loser.

It is so easy to be the cynic... "Nothing we do mean anything in the big picture", "Help one and there are millions and millions more", "We can't go around thinking about it all the time".

We are programmed to buy into the western consumerism lies.

Work more than you need - to make more money than you need - to buy more stuff than you need - to help you forget that you are wasting your life doing just that.

Financial security and freedom is the latest drug, and it's catching on. A good citizen will keep the wheels turning by consuming.

This year my wife and I decided that we as a family should work much less and put more time into music and art. At the moment we have about half a months salary less than before... Which in practice means half a salary less of consuming. If we, of which I am rather certain, will find that we'll get by just fine like this... That could only mean that we have been working too much in the past.

I am not saying we should be ashamed because we live free and have all we need. But we should be ashamed that it's not enough. The big fat lie of my own generation is that we need to distance ourselves to the injustice of the world - that you need to be able to laugh at everything, otherwise you'll go insane. We fill our mind, heart and soul with bullshit that keeps us entertained long enough to find the next fix... Well, I want out... At the moment I'm not even doing what I can. I want my heart to break. So help me God.


My mind is blurry yet defined
We lead each other in the blind
To walk, to run, to fake and hide
I said I know what it's like, I could go but I won't 'cause I lied.

You've got your troubles I've got mine
Leave me alone and I'll be fine
Hear the cold deceiving rant
"I can quit anytime that I like", but I won't 'cause I can't

Blood on my hands, blood on my shoes
Blood on my lips when I kiss You
I don't understand, why do I choose
To loose my grip - break me.

Words do miracles it seems
Feed the hungry with your dreams
The cynics wash their hands and drown
In the self-satisfied wasted breath of a lie,
that was true from one side, up until the tables turn
and all we know and have to love comes crashing down.

Blood on my hands, blood on my shoes
Blood on my kiss when I kiss You
I don't understand, why do I choose
To loose my grip - break me."

Surfitta

Jag måste sluta upp med att vara så jävla bitter!

I need a break.

27 år

Helgen var fin för jag var i sthlm hon min älskade eda. På lördagen gick vi på stan och gick till americana classic vintage för första gången. Där hittade jag ett par hängselbyxor, en tjocktröja och en skjorta. Två paket hockeybilder också, såna där man inte får öppna.
På kvällen blev jag lite firad med supergod middag med eda, micke och nettan men ingen malou. Hon kom aldrig. Det la sordin på resten av tiden och fick mig att känna mig så där värdelös. Det är skrattretande att jag någonstans trodde att hon faktiskt skulle komma bara för att det är min födelsedag. När fan ska jag lära mig? Eller kanske handlar det om att jag vägrar ge upp på henne, jag vet inte. Vad det än är så är det jag som hamnar i kläm, men, jag har mig själv att skylla.
Nåja, trots det så hade vi en fin kväll och den slutade på flatstället KG där vi dansade hela natten, jag i mina nya hängselbyxor.
På söndagen sov vi till två. Eda och micke kom in sjungandes med frukost på sängen, med det goda hemmagjorda brödet. Det kändes fint att bli väckt sådär. Resten av dagen var man rätt seg tack vare nattens bravader, men sen som avslutning blev det Ricky Gervais på globen med zilip. Riktigt roligt var det! Jag är lite kär i Ricky.

Nu är det måndag och jag är på väg hem med bussen. Pasi är snäll och hämtar mig så låg slipper plaska runt i snöslasket med väskor. Hem och sova en sväng tror jag, för att sedan gå på första styrelsemötet med riksbyggen. Efter det gympa och sen träffa angelina. Hade egentligen behövt träffa emmi idag känner jag. Få lite energi.

Jag har inte rökt på snart två veckor förresten.

piece of my heart

take it, take another little piece of my heart now, baby.
break it, break another little bit of my heart now, darling.
have a, have another little piece of my heart now, baby.

Grattis

Remember this: Inget födelsedagsfirande.

otrohet

efter att ha varit på gaykryssningen och sett och hört hur många det är som är otrogna så blir en jävligt less. hur resonerar folk egentligen, är det plötsligt okej att bete sig hur som helst bara för att det är kryssning eller beter sig folk lika svinigt annars också?
helt seriöst så kan jag inte komma på en enda person jag känner som inte varit otrogen, förutom mig själv.
nu undrar jag om det är möjligt att hitta någon som inte är som alla andra, någon som har moral. eller är det en utopi? (säger man så?) det kanske är såhär det funkar i gayvärlden, om det nu inte är likadant överallt. vad vet jag.
jag kanske borde lägga ner tanken att försöka hitta någon som är ärlig och bara acceptera att det är så här världen funkar?

gaybåt

det var ett tag sen jag skrev här och det har hänt en hel del. ännu mer träning med arslan och idag köpte jag gymkort på friskis, det känns fint. vi har, förutom gym och konditionsmaskiner, hunnit med lite olika pass; skivstång, afro, intensivgympa och 85 jävla min med spinning. en återkommande tanke var att detta var galenskap. jag menar, vad är det det fel med 60 min, det är väl bra och jämnt? icke då, vi kör 25 min extra.
arslan och jag är galna, vi har tränat nästan varje dag på sistone, men imorgon blir det vila.

i torsdags bar det av på kryssning eller otrohetsbåten som jag numera kallar den. nåja, det var himla fint måste jag säga, på många sätt och vis. massa trevliga människor och fina brudar. jag sov två timmar, vann armbrytning för första gången i mitt liv (det börjar visst hända grejer nu), dansade med tjejen i mina drömmar och en massa annat. jävligt värt minst sagt.

två dagar efter kryssningen fick jag besök från dalarna också. det var inte fel.

ett år senare

idag är det ett år sen jag började träna på itrim. ska iväg och träna ikväll och även väga och mäta mig en sista gång. blir roligt att se hur siffrorna ser ut ett år senare.

i söndags cyklade jag och martin till garphyttan, det blev ca fyra mil. jag har kört mina 100 squats varje morgon, ibland även på kvällarna. plus lite olika magövningar. det känns gött. det blev två promenader igår, först en timmes snabb själv på morgonen och sen 1.5 timmes powerwalk med arslan på dagen, inklusive en bit med nedfall (tror jag det heter). jävligt jobbigt men mina lår kändes som sten efteråt.

idag flyttar emmi och kerstin till baronbackarna. det blir bra.
jag ska hjälpa henne med flytten, känns fint att få vara med om denna dag.
imorgon fyller matilda ett år och det är sorgligt eftersom hon och mehtap är i skit-turkiet. tänkte jag ska åka och hänga med mansur, han ska inte behöva vara ensam då.

nu har robert klippt klart programmet helt så nu är det ingen återvändo. är nervös men inte lika mycket som förut, jag har bekantat mig med tanken att jag kommer att blotta mig på radion. även om det inte känns hundra så kommer det alltid något bra ur detta. men jag önskar att jag kunde känna mig stolt men det gör jag inte. hade jag vetat att jag skulle ha så stor del i dokumentären så hade jag varit med och styrt lite mer om vad som skulle vara med. det är ju min historia och det känns viktigt att det är det också, inte roberts syn på det. nåja.

robert barkman kommer hit imorgon och då ska jag och pappa få lyssna på det han klippt ihop. så spännande det är. känns skönt att vi får lyssna på det så snart så jag slipper gå runt och oroa mig över att det kommer att gå åt helvete.

gaykryssningen är nu bokad och det blir grymt kul, jag längtar som fan!

var på itrim och tränade igår, första gången på två veckor. jag hade noll ork och tankarna var någon helt annanstans så det gick inge vidare. jag vägde mig också, ligger nu på 52,3. maten är fortfarande ett jävla projekt men jag kämpar på.

jag är opepp på linde även om det känns lite bättre nu då de satt in extra personal, hanna, som ger mig lite extra stöd. jobbet däremot, där trivs jag som en ko på grönbete. det är så himla kul när kunder frågar saker, speciellt när det är lite jobbiga saker för då är det mer utmaning. idag pratade jag såpa med en tant och ringde sedan till eldorado och kollade upp det vi funderade på och hann ifatt henne när hon packade ner sina varor och berättade vad jag fick veta. hon uppskattade det och sa att jag fick dagens stjärna. då blev jag glad, hehe. på måndag ska jag, alex och madde ha uppföljning, det blir spännande.

gråtfest

på väg hem från linde, är så trött och orolig på samma gång. robert barkman intervjuade mig och pappa tillsammans igår och det känns inte speciellt bra nu. är rädd att han kommer att ta med saker som inte känns okej. jag vs pappa är inte alltid den bästa kombinationen. är rädd att jag sagt saker som kan såra mormoner och att jag kommer att göra bort mig själv. robert berättade igår att dokumentären kommer att heta "mormonernas barn" och då han tycker att det jag berättat varit väldigt spännande så kommer tydligen jag att ha någon slags huvudroll. konstigt och häftigt på samma gång.

nu längtar jag hem, vill lägga mig eller fortsätta kolla på queer as folk, jag har kommit att förälska mig i serien och karaktärerna. igår var sista delen av torka aldrig tårar utan handskar så den kvällen satt jag och grät större delen.
hade önskat att jag hade någon hos mig jag kunde kramas med efter torka aldrig tårar. det blev lite väl känslosamt. kände att jag ville prata med någon, men ingen kändes rätt att ringa.

födelsesvisit i göteborg

jag borde ha det bra nu för hela familjen är samlad hos hans och thomas i göteborg men jag känner mig mest bara malplacerad och utanför. jag känner mig arg och bitter och får inget gehör. jag tycker inte att dom lyssnar på när jag säger något.
att vi alla är här för att fira hans gör ju antagligen att allt känns jobbigare. jag kan inte sluta jämföra med mina födelsedagar och jag blir bara ledsen. mamma och pappa bjuder på allt som vanligt och har varit med på batmanaffischen med ramen och iPadfodralet och ikväll ska vi ut och käka. är nyfiken om dom kommer att bjuda hans på maten. en del av mig tycker att jag är fjantig, fast samtidigt så tycker jag inte det. det är inte jag som gör fel, det är bara jag som hamnar i kläm. jag är nära till gråt hela tiden och förr eller senare kommer det att brista, men det vill jag inte, för dom förstår inte och vill inte höra vad jag har att säga. eller jo, egentligen vill jag ju, men jag kan ju fortsätta drömma om det. angelina är på min sida, men jag orkar inte ens ta det med henne.

jag färgade förresten håret igår, det blev alldeles orangt. känns lite konstigt för jag har mer varit inne på ljust hår nu och den färg det blev var lite den färg jag ville ha i våras. men det får väl va såhär ett tag, för även om det inte är jag nu så är den jäkligt snygg.

jag glömde visst att uppdatera

förra veckan hände det ju massa trevliga saker men jag har inte hunnit eller orkat skriva något här. nu vill jag egentligen titta på queer as folk som jag började på igår men jag tvingar mig själv.

i fredags tog jag en fika med amelié som var i örebro över helgen, sen promenerade vi till stadsträdgården i det fina höstvädret. vi har inte setts sen nyårsafton för 3,5 år sen när jag råkade säga till henne att hon var sexig i sin svarta klänning och det blev ett jäkla liv från jennys sida. haha palla.
hon har hemlängtan så vi får se om hon kommer tillbaka till örebro, det vore trevligt :)

på kvällen hängde jag med veronica till monse och hennes man i den nya fina lägenheten i ladugårdsängen där vi festade, med var också nirre och ck/alle och kvällen var så himla grym på så många olika sätt. människorna var supertrevliga, roliga, vettiga och knasiga. alla blev fulla och härliga och de blev lite gymnasiefest all over again ;) kalle berättade att han har paranoid schizofreni och hör röster ofta, till och med under festen. himla fascinerande tycker jag så jag frågade en massa saker. han var snäll, såg ut som ett stort troll i sitt långa rufsiga hår och skägg. ett tag in i småtimmarna fick jag plötsligt all uppmärksamhet, brudarna gav mig massa komplimanger och kollade in min mage och det var roligt men ovant, haha. festen slutade vid sju på morgonen och det är jäkligt länge för att vara hemmafest, ofta blir man trött och seg och vill ge upp men inte idag, alla hade så himla kul. jag var dock den som gav upp först och somnade på soffan vid 6-halv sju ;)
känns grymt med såna här kvällar när allt bara är så himla bra och underbart! mer såna tack! :)

på lördagen hängde jag med emmi och pasi och vi drack lite hemma och kollade 3rd rock. emmi blev jättefull, ovan som hon är att dricka. hon kunde sitta och bara fnissa och det var jättekul :) hon sov över och dagen efter blev det segerier i sängen halva dan.
på lördagen hade elli inflyttningsfest och veronica var bjuden. såg bilder på hennes instagram att jenny var där också, känns lite lagom surrealistiskt att hon är där men inte jag. nåja, tiderna förändras ju :)
på söndagen cyklade jag till mansur och käkade rotfrukter i ugn. jag var seg denna dag. vi kollade på "torka aldrig tårar utan handskar" på datorn och den är ju så himla bra. såg den i måndags med pasi men ville visa mansur också.

förresten, i onsdags pratade jag med M, han mådde dåligt och kunde inte sova och skulle åka till akuten. jag följde med och höll honom sällskap. jag om någon vet att det suger att ens behöva åka till psykakuten, och där vill man inte sitta ensam heller. denna gång tog det ovanligt lång tid; över fem timmar. tycker att tre-fyra timmar är rätt normalt, så det blev en stund att sitta där. han var hela tiden orolig över mig och sa gång på gång att det var okej om jag åkte hem eftersom det tog sån tid. efter några timmar var jag tvungen att äta, tänkte då åka iväg och köpa mat men så fick jag två mackor och saft av personalen, det smakade gott. M fick sömntabletter till att börja med så nu har han äntligen fått sova. det känns fint att jag kunde finnas där för honom den kvällen och det är värt att minnas de dagar jag känner att alla skulle haft det bättre eller lika bra utan mig. rememberthis.

jobbveckan då, ja jag jobbade ju tre dagar förra veckan och alex var med på måndagen och fredagen. första dagen gick det inte fort alltså, vi packade upp en pall tillsammans på tre timmar och jag visste inte var någonting skulle vara. kunder frågade efter olika varor och jag kunde bara svara att jag inte visste eftersom jag var ny, däremot följde jag med dom varje gång och hjälpte till att leta. lika bra att jag lär mig menar jag :)
redan andra dagen kände jag att det gick sjukt mycket bättre, jag jobbade på mycket fortare då jag kommit på hur jag ska jobba så effektivt som möjligt. denna dagen jobbade jag ihop med alicia. hon sa att jag var snabb så det var kul. lite jobbigt känns det med den sociala biten för jag är rädd att jag en dag inte ska ha något att säga längre, att det bara ska låsa sig i huvudet. jag vet heller inte riktigt hur mycket man ska prata. hur gör dom andra? pratar hon mindre med mig än de andra och är det isåfall för att det är okej att det är så, för att jag är ny och hon inte känner mig eller för att hon inte vill prata med mig? såna tankar går genom mitt huvud. ständigt, yes.
nåja. andra dagen så tog jag egna initiativ, jag försökte tänka logiskt och göra saker istället för att fråga hela tiden, som tex när vi var klara med en pall så sa jag "jag går och hämtar en ny pall" eller "jag slänger skräpet" när kartongbingen var full. det kändes bra och kul. jo förresten, den manuella trucken har jag blivit grym på att köra, de första gångernna jag körde den var det skitsvårt för den är så känslig och stor. men andra dagen kunde jag dra den fort, mellan trånga utrymmen och utan att köra in i saker. jag har naturbegåvning med andra ord ;)

första dagen

idag var det premiär för min praktik på willys i stan. till en början är det jättefå timmar, närmare bestämt 9-12. alex var med idag och vi plockade upp och in varor i hyllorna, främst. det är himla svårt så här i början när en inte vet var allt ska vara, men så fort jag lär mig det så lär det gå undan! var många kunder som frågade var det fanns bla lim, ättika, ströbröd, gummisnoddar och jag fick förklara att jag inte visste eftersom jag är ny. dock hittade jag några saker så lite kunde jag hjälpa till iaf :)
sen så är det lite trevligt för chefen är inte ful alls... ;)
när jag slutat bjöd pasi mig på lunch, gulle. dock har jag så jäkla svårt att få i mig någonting nu för tiden och fick tvinga i mig varenda tugga av mackan men ändå åt jag bara en tredjedel. har kommit fram till att jag bara ska träna en gång veckan nu tills jag får upp aptiten igen, annars kommer jag försvinna, jag vill ju inte gärna vara underviktig och där är jag snart om jag inte gaskar upp mig. men trots det så är jag jävligt nöjd med min kropp nu :)

ikväll var förresten sista gruppträffen på itrim och det är lite sorgligt. det var bara jag och en till som var med, tråkigt jue, men det är så det blir.

nu är jag trött. får se om det blir te att lägga sig tidigt ikväll.

fin helg

helgen har varit grym. i fredags drog jag till vivalla (på 12 min!) och käkade tacos med päronen och loppan. det var loppan som hade fixat allt och det var så fint. jag fick en mini-coca cola och en jättestor läkerol av henne. jag blev fett glad :) sen hängde vi och kollade på "prestige" och den var jättebra även om det var lite väl svårt att fatta hur allt gick ihop, alla utom pappa satt en lång stund efteråt och diskuterade filmen och kom fram till att vi behöver se den en gång till.

på lördagen träffade jag ankan över en fika på bara vara och det var trevligt att hänga igen efter så många år. vid två drog jag, martin och lina iväg på våra cyklar till närkes kil och stannade lite i skogen ibland. det var jättemysigt även om tempot var alldeles för lågt för min smak, men varför det var så ska jag inte gå in på. vi höll väl 20 km/h i snitt, jag föredrar väl 30. vid lanthandeln i närkes kil stannade vi och käkade macka, så gott som det smakade alltså :)
tre timmar var vi borta ungefär och det blev ca 3,5 mil. najsinajs.

mangos kök hos magnus på kvällen och det var sista gången då även pluras kök hade avslutning. denna gång blev det vegetariskt; svamprisotto och det var mums. första gången jag åt det, jag som velat smaka det i flera år. kvällen var jättetrevlig och jag var på bra humör. denna gång var det magnus, johanna, martin, helena, storken, pajala och robert kom förbi en sväng.
vi festade till klockan fyra och sen cyklade jag och sov hos pasi, var full och hade glömt hjälmen.

jag fick under kvällen/natten ett flertal fyllesms från tre personer. så stört att jag dör, hahaha.
idag har jag varit bakis och är trött och har sovit en massa, sen blir det tredje klotet från solen och sen till att lägga mig tidigt för imorgon klockan nio kör jag igång med min praktik på willys! yay! :)

37 grader celsius

mänsklig värme, snälla kom närmre.

onsdag

längtar tills ikväll för då blir det tredje klotet till solen hos mig :) men innan dess är det visst meningen att jag ska dö av tristess för att arslan är seg att komma hit. det blir träning idag igen. jag tyckte visst inte att det räcker med att träna igår och imorgon.

elli flyttar till almby eller tybble idag och kom förbi och hämtade ikeakassen med sina saker. nu jävlar tror jag att det var det sista. det är bra.

brudar på fat

brud- och snusksnack med therese hela kvällen. det var fint. mycket fint.

Rätt och rik

efter att ha haft någon vecka som mest har känts skit så är jag numera rätt nöjd. helgen har varit jäkligt bra med en tripp till vingåker med älskade loppan och pasi, en jävla massa dans på heaven och ont i näsan, lite extra självförtroende, hångel till tusen, återknytning med förlorade vänner, nya vänner och lite retorikmys :)
ikväll åt angelina och jag finmiddag hos mamma och pappa med trevligt eftersnack. (sötpotatissoppa med getost. tzatziki, råkostsallad, rödbetsbiff, stekta champinjoner, broccoli med fetaost och lite överflödig bea. ugnsbakade äpplen med russin, muskot och yoghurt) nu blir det film med minidelicato, ost, kex och hemmagjord saft.

livet känns inte så tokigt alls!

"du är konstig."

stranger

jag känner inte igen henne längre, jag vet inte vem hon är. inget är som förut och hon är som en främling för mig. jag har inget mer att säga, för det spelar ingen roll längre. allt jag säger är bara ord. nej, det är ord som, i samma sekund de kommer ut, blir till obetydliga ljud som inte betyder någonting. hela mitt väsen säger ifrån, jag orkar inte mer. jag känner mig knäckt och likgiltig på samma gång, men mest av allt är jag rädd. så JÄVLA rädd! rädd för att främlingen jag ser, som är någon jag älskar, inte är hon längre utan någon annan. var och vad hon är har jag ingen aning om, för jag förstår ingenting. jag är så jävla rädd för att förlora dig, eller för att jag redan har förlorat dig? en del känns i alla fall redan förlorad.

fan ta (dig och) dina demoner!
jag önskar att du fanns här, för jag hade verkligen behövt just dig nu. jag saknar dig min älskade.

fit

en fin dag idag, först friskis imorse med arslan; 30 min crosstrainer och sen armar, lunch med mamma och arslan för att sedan cykla till marieberg med pasi och att handla sulor, schampo och balsam. 1,8 mil blev det - gött!

är trött, varm och har ont i bröstet, måste kämpa emot sängen som lockar på mig. tror jag ska tvinga mig upp på stan och lämna tillbaka kläderna som inte passade. älskar btw mina nya nudiejeans! :)

sömnlös

då jag inte kan sova har jag göttat mig i instagrambilder på orbaden och vallsta och kollat lite youtubeklipp på hur man gör dreads. sugen, jao! har massa sug i kroppen efter massa saker nu såsom hälsingland, träna mer, cykla, hänga mer med bra människor, dreads, få ännu snyggare kropp och en massa annat :)

längtar till oktober!

helgen

jag kom precis hem efter att ha "rest" med ulrica. jag är besviken. det blev precis som jag var rädd att det skulle bli; jag kunde inte fokusera och känna det jag ville/borde. en rymdfärja som bara ville stå till och pressen att jag skulle känna massa saker blev för mycket. det mesta var tomt och ensligt, fast inte på något negativt sätt, men det kändes om att det var fel, kändes som om det hade varit bättre om jag hade känt att massa jobbiga känslor, men det gjorde jag inte. kanske funkar sånt här inte på mig? jag vet inte, kanske är det något inom mig som hänt/händer som skapar förändring. jag får väl se, men jag ska ge det ett försök till.
även om resan inte blev som jag hade önskat så var det trevligt efteråt, jag stannade och käkade macka och ärtsoppa som stod på spisen i en timme (haha) och så kom ulricas dotter lisa hem som är 8 år och sjukt jävla söt och alldeles för lik mig som jag var när jag var liten. är rätt säker på att det finns bokstavskombinationer på båda två, haha. lisa fixade och härjade med bullar, schweizernöt och mjölk och var så söt. skönt det för när hon kom hem först var hon jättearg och jävlig mot ulrica. jag och lisa gick till vardagsrummet och lekte och spelade barnbuzz. det var mysigt :)

i fredags drog jag till mansur en sväng och han lagade potatis-och champinjonrätten och vi hade det najs. jag skrev ett brev till mehtap och använde google translate som hjälp men det var tydligen inte så bra för mansur fick hjälpa till ändå. jag var tyvärr inte där så länge denna dag för sen skulle jag möta upp veronica vid sex. vi drog hem till mig, hon drack vin och jag öl och vi bara pratade hela kvällen, eller mest hon. det var så jävla värt och jag mådde så himla bra, ända tills det slog mig att kvällen faktiskt skulle ta slut. det sög, men alltså fram tills det var det grrymt! :) <3
på lördagen var vi (eller mest jag) jävligt trötta och sov till klockan två, sen käkade vi lite gräddstroganoff med ris och kröp tillbaka ner i sängen några timmar till och hade det mys. vid sex gick vi till mcdonalds i västhaga där hon träffade sin kompis ida. vi käkade där och sen cyklade jag vidare till magnus där även erik var. vi sorterade magnus alla lp-skivor från bokstavsordning till årtal och det var najs. sen blev det pluras kök och även lite magnus kök för han gjorde grönsakssoppa och bröd till som var stekta i olivolja och timjan och det var svingott! jag drog hem vid elva redan för att jag inte ville vara för trött inför resan.
idag på dagen gjorde jag och pasi rårakor. han hade aldrig smakat det förut men tyckte att det var jättegott. så det var roligt :)

nu är jag trött fast klockan inte ens är tio så det blir sova. imorgon bitti är det ju träning igen! yay!

<3

låt mig vara, låt mig vara, lite till
jag är, jag är inte beredd att gå än.

låt mig finnas, låt mig att finnas, lite mer
jag är, jag är inte beredd att dö än.

burned

nu är äntligen alla mina bilder nedbrända på åtta skivor (dubbla kopior) - känns så DJÄVULSKT skönt att slippa oroa mig för det mer! tack pasi <3 :D

övningskörning my ass

jag blir så jävla less. att få tillstånd att övningsköra är fan inte det lättaste, inte om man har adhd iallafall. inte nog med att det tar månader att få en handläggare, nu säger dom plötsligt att jag måste ha läkarintyg och läkare råkar det vara jävla brist på (som att det är en nyhet) så jag får ingen läkartid förrän i november. fattar inte varför det inte kan stå som en liten notis i papprena från transportstyrelsen att om man nu kryssar i att man har något fel så behövs läkarintyg, då kan man ju fixa det Direkt, istället för all denna väntan på handläggare och läkare. nejdå, gör det lite svårare för alla, gör det bara! känns ju roligt att börja köra när det är vinter och skit. eller kanske lagom tills jag är 45 år.

ja, idag är jag bitter!

tvätta svanen

idag vaknade jag med träningsvärk, inte konstigt alls med tanke på att jag igår faktiskt kom iväg till träningen vid nio. inte nog med det, efter den så tog jag en mils cykeltur med pasi. vi cyklade mot Ingenting och sen till denjas grav. jag kom ihåg en sak på kvällen när jag skrev "mitt hjärta" om henne på instagram, att jag inte sagt så om någon annan än denja sen hon dog. hon var mitt lilla hjärta och ingen annan har fått kallas det. älskar och saknar dig min fina denja/dennis<3

efter cykelturen med pasi så berättade emmi om sin galna och underbara ide, hur hon i några år velat tvätta svanen som står mitt i hertig karls alle. den som en gång var vit var nu helt täckt i svart och grått. vi begav oss dit med rengöringsgrejer och började gno, vi fick ta en matpaus efter typ halva och även hämta nytt vatten och skölja tvättsvamparna. det var en rolig stund och extra roligt när människor som gick/åkte förbi klappade händerna, vinkade, gjorde tummen upp och ropade att vi var duktiga! :D
resultatet blev superfint sen och det kändes så himla bra och grymt att vi gjorde en sån grej. emmi är så himla härlig :)

sovanej

klockan är ett och jag kan inte sova. det har visst gått och blivit en vana.

farmor och jag kollade på filmen "breaking and entering" igår kväll (som btw var väldigt bra) och mamma och pappa var kvar länge på kusin peters bröllopsfest så vi alla kom i säng väldigt sent. imorse blev jag väckt på ett sådär hemskt sätt som bara pappa kan, in i bilen och åka hemåt så att pappa skulle hinna till kyrkan kl elva. det var en trevlig biltur, men i västerås var jag för trött och somnade, sov förresten hela dagen sen när vi kom hem. på kvällen var det mys här i vivalla med familjen och så kom anette v förbi och pratade och drack te. senare kom djanita så jag hängde med henne och det var värt. imorgon bitti kl nio är det tänkt att jag ska till itrim, blir spännande att se om jag orkar... är lite mer pepp idag på livet iaf och det är värt!

tji

soppor fanns det inga
och livräddarna hade gått hem.
tji fick jag som tyckte att livet var rätt härligt ändå.

diss piss

har haft det så jävla bäst i sthlm, ändå kan en enda person förstöra allt det bra jag känner i mig, på en liten stund. det behöver inte bli så här men det är ju ändå jag som tillåter det.
efter tio år kan en tycka att jag borde vara lite mer hårdhudad, men nejdå.

gick precis förbi platsen där jag mötte upp maggie. både hon och den andra slutade svara när de fått biljetterna. känns ju rätt piss nu får jag säga.

jaha, så kom plötsligt en sån här värdelös natt igen. trodde jag var klar med dom för länge sen. jag är så jävla arg och ledsen, vet inte vart jag ska ta vägen!

fan fan fan!

sjuker

idag känner jag mig lite krasslig, men det känns skönt för det innebär att man får ligga i sängen hela dagen och bara må lagom härligt dåligt i kroppen. ligga i sängen och instagramma och kolla några avsnitt "lilla huset på prärien" - bara ledmotivet får en ju bara att må så jävla bra :)

kanelbullsbak

har man ingen kavel så kan det resultera i några timmars köks/balkonghäng. världen är bra sjuk ibland ;)

helgen

pratade med v idag i telefonen, jag berättade att det kändes jobbigt för att det inte är något som händer nu. hon påminde mig lite skämtsamt att jag faktiskt var på heaven igår och på gaga kvällen innan. det är nog verkligen så att jag liksom tappar bort mig själv när jag hela tiden gör så mycket saker och sen när det blir lugna stunder så blir jag jäkligt opepp. det funkar inte, jag måste gaska upp mig!
kanske lika bra att pengarna är slut snart, mer eller mindre. även om en resa till sthlm känns lockande nu... men nej, melinda. inte stressa det här, lugn och fin nu så blir det nog bra! ;)

klockan är 04.04 och jag ha varit vaken en stund. helgen har nog tagit rätt hårt på mig med sjukdom, gaga och heaven. har sovit konstiga tider och är trött, fast mitt i allt har jag drömt bra drömmar.
paula messade ikväll och undrade om jag vill ta yang lite. kanske kan det vara bra för mig?

btw. kik suger!

ibland frågar man sig; vad umgås jag med för jävla människor?!
eller, det borde fanimej folk fråga sig själva...

farmor berättar

klockan är halv tolv och jag, ange och farmor har hängt i köket i ca tre timmar och farmor har berättat massor av historier från back in the days. jag spelade in en del. vissa saker var kolossalt roliga medan andra var hjärtskärande. hur som helst: sjukt värt! <3

potatis är farliga grejer.

-potatis, bröd och vitt ris ska inte vara bra för njurarna sägs det.
-men farmor, du har ju ätit potatis hela livet och du har ju klarat dig bra?
-jaa, det är ju konstigt.

haha

-vad skönt att vi åkte i så god tid!
-ja verkligen!
...
-angelina, börjar vi bli gamla?
-jag tror det.

this is it

  

maskopihumor?

jag ligger och försöker sova men kan inte låta bli att tänka på ikväll och igår kväll. jag vill gråta men det går inte. plötsligt slår det mig att dessa händelser nästintill är identiska, på RIKTIGT. jag kan inte hjälpa det, utan börjar plötsligt att garva högt för att det är så jävla stört! vardagshumor på hög nivå var det här!

huvudvärk och lite nervös inför imorgon. men glad ändå.
:)

konversation död

en på itrim berättade igår på gruppträffen att hennes man dog i juni. efter några meningar säger någon "men du ser pigg och glad ut ändå". vad fan ska det betyda egentligen?! jag blev helt chockad. skulle sorgen över att hennes livspartner dött på något sätt bli lindrigare för att någon påstår att hon "ser glad ut"?? som tur var så svarade hon att hon inte är det, det är bara en mask. såklart det är! åter igen påminns jag om hur mycket knäppa saker vi säger till varandra.

som parentes så började jag gråta, extremt empatisk som jag är, hon säger då att hon inte ville att jag skulle vara ledsen, det var ju inte därför hon sa det. självklart inte.
ännu en sak till som visar hur fel vi socialiserats inom sorgen. sorg och gråt är ju för tusan något naturligt och egentligen, när jag tänker efter så tycker jag att det är konstigt att det Bara var jag som började gråta. vafan, det är en människa som berättar att hennes livspartner har lämnat henne, dött! det är väl klart som fan att det gör ont i hjärtat då.

jag hade inga bra saker att säga, ångrade mig och hade velat säga något så hon inte behövde känna att "åh nej, nu har jag gjort melinda ledsen", för det handlar ju inte om mig, inte någonstans!

kärlek?

jag menar riktig kärlek. inte hej jag vill ha dig (eller ligga med dig) för att du är så jävla het och skön att hänga med utan för att jag fucking älskar ditt hjärta, ditt sinne och din själ!
dito också, såklart.

det går bra nu

nja.

-jag grät hela vägen hem.
-det är därför du är så vacker ikväll.

<3

håll i hatten

nej, våra hattar slängde vi och vi kom mycket väl ihåg hur man gjorde upp eld.

tony montana

"What you lookin' at? You all a bunch of fuckin' assholes. You know why? You don't have the guts to be what you wanna be? You need people like me. You need people like me so you can point your fuckin' fingers and say, 'That's the bad guy.' So... what that make you? Good? You're not good. You just know how to hide, how to lie. Me, I don't have that problem. Me, I always tell the truth. Even when I lie."

jag behöver concerta, nu, men dom är borta! jag är kaos!

jag längtar efter kärlek, kärlek och kyssar.

vaken

jag som skulle sova när jag kom hem igen, jo det gick ju bra, för nu är klockan 05.18 och jag har inte lagt mig än... :P

nytt konto

inte en kotte jag tvingas se som får min mage att knyta sig. 459 har blivit 120, än så länge.
känns så himla skönt :)

ondska

jag har så många gånger frågat mig själv hur det kommer sig att bra människor jag träffar oftast tenderar att blotta sina mörkaste sidor för mig. mörka sidor som är rent ut sagt onda. ibland blir jag riktigt rädd. det är sällan någon annan får se skymten av detta och mitt ord står mot deras. efter varje sådan relation förstår jag inte vad det är jag gör som får personen i fråga att ta fram dessa sidor. jag som är en grymt snäll och bra person förtjänar inte detta och jag vill inte ha detta. nu börjar jag dock leka med tanken att jag kanske faktiskt letar efter dessa egenskaper. jag vill nå fram till människors mörka sidor, och kanske har jag alltid velat det. det är något som lockar mig och som eggar mig. men som pandoras ask så blir det liksom ingen stopp. eller?
ge mig mörkhet, jag klarar av det men för fan, jag är ingen slagpåse?! varken psykiskt eller fysiskt, nej.

nyköping

tillbaka i nyköping, men inget är som förut. mycket tycks vilja påminna om då och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte känner mig lite sorgsen. men jag är här med några av de bästa och kärleken lever trots allt.

främlingar

jag måste ändra historien
jag måste skriva om dom där sista orden
för allt som var på riktigt
känns på låtsas nu

du är för stolt, eller hur?
och jag är för feg för att dra mig ur
vi tittar bort åt varsitt håll
och tänker samma sak
det känns ännu sämre nu

du har släppt min hand
och nu har du fått som du ville
för nu är vi som främlingar för varann.
helt plötsligt blev det tyst
jag vet inte vad som hände
vi som skrattade nyss.

var och en går hem till sig,
och fast jag inte saknar dig
så känns det som att världen skulle rasa
om du glömde mig.

jag kan inte sova. klockan är halv två och angelinas soffa är för hård och lite för kort. tankarna i mitt huvud är alltför många, onda och snabba.
det gör ont.

zzz

fullspäckade dagar med alldeles för lite sömn resulterar i trötthet, indeed. nu ska jag sova och fy fan vad skönt det ska bli!

j

ikväll har jag gråtit. människor suger.

Filmide

Filmlampa - Yes... Adhd, för både min, hans och alla andras skull. Yeah!

Ny vän

For how long?

För det var ju en befogad fråga..!

jag gav upp för länge sen

visst finns det dagar
som jag kan vara snäll
och låtsas som förut
och visst finns det dagar
som det kan göra ont
att se dig ramla häromkring

sadist

jag förstår inte. jag har hela tiden trott, att om jag bara får dig att förstå att du sårar mig, att något i dig ska minnas mig och allt vi har betytt för varann och att du ska ska bry dig. men det blir bara tvärtom. det verkar inte bättre än att du faktiskt Vill såra mig. såklart, that make sense, det är därför du måste berätta saker för mig, som att du sitter uppe hela nätterna på skajp med just henne, hur du har ditt på ditt torra (vad det nu betyder), att någon brud börjat följa dig på instagram, hur du vill flytta till norge och jobba eller resa till just det där landet. nej, jag vill inte veta. speciellt inte om du vill att jag gör det för att du vill skada mig.
efter tre år tillsammans tror jag att det finns mer än så, men det gör det inte. och det, det gör jävligt ont.

det var jag som sa
att jag inte vill mer,
men ibland känns det
som om det var du
som lämnade mig.

jag saknar dig mindre och mindre

det borde vara värre än det är nu, för du är den jag varit med längst och du är den jag älskat mest. men konstigt nog så går det ganska bra.
jag har lärt mig att hantera mina sorger bättre och jag har accepterat att det gör ont och kommer att göra det ett tag, men efter det så kommer det att kännas bra igen. det vet jag och det hjälper mig att bara finnas i det onda, här och nu.

jag har mina stunder då det bara gör ont men dom kommer inte lika ofta längre. för jag saknar dig mindre och mindre, det kommer annat emellan och det är bra. jag har glömt dig en vacker dag.

rasar

var och en går hem till sig
och fast jag inte saknar dig
så känns det som att världen skulle rasa
om du glömde mig

mellbystrand

livet är fint på västkusten. det har gått bättre än jag trodde att dela tält med mor och far. mycket bad och vågor och blandat med sol och regn. loppan har dock blivit sjuk och det är tråkigt. hon sover i pappas säng, han i bilen och jag ensam med eskil-morten i lilltältet. vi var förbi mammas gamla sommarjobbsställe och det var skoj. igår kom lisa och k-g + johanna och hennes kille. idag kom thomas, hans och andrea och emanuel och cissi. nästan hela släkten, det är najs!
nu har jag ont i armarna och ska sova.

efter tre år är man värd något för den andre.
ja, det kan en tycka iallafall.

nästan ett halvår?!

jag insåg nyss att det var fyra månader sen det tog slut mellan oss.

jag har saknat min bästa vän.
?

är du kvar där du var?
jag har slutat gå förbi.
det är nog bäst för båda
om jag försöker låta bli.

en meter och en sekund

en korsning. karljohan-skolan. 15.35. grönt ljus.
solen ler varmt mot mig och mitt hjärta mår bra.
ut i vägen på övergångsstället.
ett stort lila monster ifrån ingenstans rusar fram och förbi. en cyklist tvärbromsar. en meter, en sekund ifrån jag vet inte vad. förstår ingenting.
skrämda blickar möter min.
-bussen måste väl ha kört mot rött?
svar ja och ja.
arga, rädda munnar talar med mig. rasistiska kommentarer når mina öron.
förstår fortfarande ingenting. känner ingenting.
vänliga men uppspärrade ögon jag aldrig tidigare mött, cyklar fram. "hur mår du??"
jag vet inte. jag vet inte.
/minneslucka/
en buss som stannar längre fram men snart åker vidare. tror jag. är inte säker.
på cykeln igen.
-det är rött!!
förstår inte. stannar. tittar på killarna bredvid, tittar upp och ser att det blivit rött. ett tomt virrvarr i huvudet.
tänder en cig. kalla tårar hittar ut och ramlar ner för varma kinder. en liten kropp börjar skaka.
cyklar vidare. fler tårar.
vågar inte lita på mig själv längre, cykel efter chock är en dålig ide. vart ska jag ta vägen? orkar inte ta mig dit jag var på väg. förvirrade steg hem.
börjar förstå vad som hänt. hur nära det var.
en meter, en sekund är alldeles för kort.
vänliga men rädda röster i telefonen.
en tom, stökig lägenhet. en fläkt som blåser svalt. tårar turas om med en likgiltighet som tycks förlama. tiden går. en timme. tröttheten slår ner mig och drömmar tar över mina tankar. bort.

Perfecto

En till syster på det, någon bror, en mamma, ett motionspass och ett ligg eller en kyss så vore denna dag D.

jag kan inte skilja på

Jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig
jag kan inte skilja på om jag vill va med dig
jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig
jag kan inte skilja på om jag vill skada dig

men du om nån borde förstå
att man inte gör såhär mot mig

grubbel

jävla skithelvete, jag kan inte sova för jag ligger bara och grubblar sönder varenda ord! faan!

irritation

jag hängde med angelina och r igår hela dagen på stranden. även om det var mycket roligt så hörde jag, känslig som jag är, att angelina hade en liten liten irritation i tonen när hon talade med r. jag kände direkt igen det då det är precis som elli ofta lät mot mig. jag pratade med angelina och sa att det inte var okej att hon lät som gjorde mot honom. hon erkände att hon visst kände någon slags irritation och sa också, vis som hon är, att även om hon känner som hon gör så om hon nu väljer att hänga med honom så måste hon vara respektfull, annars kan det ju lika gärna vara. det är ju inte schysst mot honom. det kändes så vettigt när hon sa så och jag började även tänka tillbaka på emma hon kunde ha ett jävla sätt mot mig. fattar inte varför respekt ska vara så jävla svårt? eller är det helt enkelt något hos personen man inte tycker om? ser man någon egenskap där som liknar alldeles för mycket någon egen man har och inte vill ha? är det en besvikelse mot personen i fråga eller någon den liknar eller bara någon helt annan? jag vet inte, jag vet bara att det inte är okej. det får mig även att tänka på pappa och irritationen jag känner inför honom ibland. där har jag verkligen något att jobba på.

idag suger. jag vill bara stanna i sängen, vill inte och orkar inte gå upp.
nytt härj som gör mig opepp nämligen. och sen hatar jag adhd, jag hatar att min tid inte är så samma sätt som andras. en timme är som en dag för mig och en dag är som en vecka. blir galen! :(

sugen

röksugen, godissugen, matsugen och myssugen. allt på samma gång också, det var själva fan.

göteborg

sverige-england på liseberg med hans, thomas, andrea och lotta. malplacering deluxe.
på lördagen åkte jag till bagaren och kocken (yay!) och köpte min efterlängtade soehnle digitala våg för 399 kr, plus lite annat. nu hoppas jag verkligen att den ska vara grym när den är så dyr. jag tog en sväng förbi en loppis också förresten och sen blev det liseberg igen (fast utan andrea) med uppsvinget (läskig!!), spegelhuset (roligt), spunnet socker (ett måste) och flume ride (blöt och superrolig). jag sprang på döva lina också. seriöst, hur stor är chansen att jag har varit i gbg två gånger och varje gång träffar jag henne?!
hans mådde illa och sen var det dags för joel herreys bröllop för bröderna. själv träffade jag fina malin och käkade pizza och drack öl på kontiki, dyrt men gott.
sen hem till öret med andrea i baksätet :) jag fick också ta med min fina kitchen aid mixer, hurra!! :):):)

all we can do
is keep breathing.

utanmig

jag har insett att vetskapen om att du lever är som kniven i hjärtat.
vafan melinda.

blivande praktikplatser?

förra veckan var jag och alex på livin hotell och träffade susanne. det fanns möjlighet för mig att få riktigt jobb där på hotellet. men jag vill ha ett mer meningsfullt jobb, jag behöver jobba med människor som har det svårt, inte med glada människor som bor på hotell. efter mötet hade susanne kommit med massa förslag på ställen jag skulle kunna vara intresserad av. hon har sjukt mycket kontakter och det var väldigt värdefullt. alex ska ringa runt och försöka få praktikplats till mig. susanne sa att hon gärna ställde upp som referens, eller vad det kallas. hur bra som helst ju :)

dessa är ställena susanne tipsade om:
bryggan, good life, IUC, kvinnohuset, excon, hannaskolan och villa susanne.
kvinnohuset och hannaskolan känns inte så lockande, been there done that, loa och kyrkan liksom. men dom andra verkar väldigt intressanta. nu gäller det att hålla tummarna att jag får praktik på något av ställena!!

bad idea.

lördag söndag

igår var det heaven med förfest och smörgåstårta hos petra. lite häng med pasi på min balkong först med min nya högtalare till mobilen. trevligt på krogen förutom en incident med två idiotsnubbar som betedde sig så jävla dåligt mot nån brud som de stod och asgarvade åt. vet inte om det var att hon dansade roligt, var överviktig eller en blandning. det var fett fel iallafall och det fick dom höra att jag tyckte. usch!
visstja, jag fick höra att julia tydligen hade stött på elli. ja, tack för den då julia, not! nej det är fan inte okej.
sen efterfest hos johan och erika där även elli, stinkan och magnus var. det blev lite dans, bullar och intressanta diskussioner med kristin, johan och en annan snubbe, eller jag lyssnade mer än jag diskuterade, men som sagt, intressant.
för övrigt var det trevligt men konstigt. mycket konstigt.
väl hemma vid fem för att sedan sova i tolv timmar. ikväll blev det american horror story, starsky and hutch och criminal minds hos pasi.

nu är klockan 01.20 och jag känner mig lite förvirrad. du gör mig förvirrad. och lite irriterad. fast bara lite. suck.

sorgbearbetning upp till bevis!

i måndags på gruppen hände en häftig grej. vi satt och fikade i pausen och plötsligt reser sig anna upp med tårar i ögonen och går iväg. ann säger något om det och jag frågar därefter vem som känner sig manad att gå iväg - ingen svarar. hade detta varit några månader sen så hade jag suttit kvar och tänkt att hon nog vill vara ensam, det var därför hon gick iväg. jag hade iochförsig tänkt att jag faktiskt kunde fråga hur det var, men tänk om hon säger att hon inte vill berätta? det hade känts jobbigt för mig, kanske till och med lite skämmigt. men detta var inte för några månader sen utan det hände här och nu och efter att ha läst "sorgbearbetning" så har jag insett att jag lärt mig helt fel hur man borde hantera sorg. jag har förstått att sorg och gråt är en naturlig reaktion och skall bemötas därefter. eftersom sorg är något naturligt så finns det ingen anledning att springa iväg och "gömma" sig, det finns ingen anledning att skämmas över det. jag försökte tänka att "detta handlar inte om mig, det handlar om anna. mina rädslor får inte spela någon roll nu." och gick för att leta efter henne. samtidigt som jag gick iväg, kände jag mig sorgsen över att det bara varit jag som gjorde något i denna stund, för tänk om jag inte hade gått, hade det betytt att ingen hade gjort det? förmodligen.
hur som helst så knackade jag på toalettdörren och frågade om hon var där, när hon svarade så frågade jag ifall jag fick komma in. det fick jag. väl inne, frågade jag bara "vad är det som har hänt?", jag lät bli att fråga hur det är med henne eftersom det var uppenbart att det inte var bra. hon berättade att hennes urban gjort slut med henne dagen innan, då han tyckte att han inte orkade mer, att det var för jobbigt med annas mående. samtidigt så var det strul med sjukt mycket andra saker, bland annat att hennes son ska flytta till en annan familj nu. jag har inte pratat många gånger med henne, men jag har fattat att hon har ett jävla tufft liv. jag tänkte hela tiden på att, som boken säger, inte komma med massa goda råd, att inte blanda ihop känslor med intellektet, att bara lyssna och bekräfta det personen med sorg (anna) säger och vara lugn. det gick bra och även om det blev några stunder då ingen sa något och det är lätt att bara säga något för att det inte ska bli "pinsam tystnad" så höll jag mig. i efterhand så insåg jag också att det förmodligen inte var tyst överhuvudtaget i hennes huvud då förmodligen hundratals tankar snurrade runt runt som i en torktumlare. nu istället så när hon hade något att säga så fick hon det, utan att jag babblade på. de gånger hon sa saker som "livet går vidare" svarade jag med att säga att det vet vi ju faktiskt, men att det samtidigt inte är problemet nu. även fast vi vet att livet går vidare så gör det ju ont här och nu i henne och vetskapen om det tar ju inte bort den smärtan som faktiskt finns. hon pratade på och jag lät henne säga precis så mycket hon ville. jag har ingen aning om hur länge vi stod där inne, det kan ha varit tio min, det kan också ha varit 20 min. hur som helst så upplevde hon att det kändes lite lugnare och hon öppnade dörren och vi gick ut. innan dess så tackade hon mig för att jag hade kommit, varpå jag svarade att hon inte behöver säga tack till mig, för jag fattar. hon fortsatte att hon försöker lära sig hela den här tack-grejen och förstår inte varför man måste säga tack för att folk borde väl förstå att man är tacksam? jag kan inte säga emot henne.

vi gick tillbaka, men då hade folk gått hem och vi gick ut och tog en cig. ute, pratade vi mer och då berättade jag lite om boken jag läser och förklarade hur vi socialiserats att tro att vi bemöter sorg och människor i sorg på rätt sätt, hur vi gång på gång kommer med en massa intellektuella råd som faktiskt inte har någonting alls att göra med den emotionella vi går igenom. hon berättade att hon bett en gammal vän ringa och muntra upp henne. han ringde och hon grät. han sa "gråt inte!", "var inte ledsen, det finns massor av andra killar för dig!" och "du klarar dig utan honom, du klarar dig själv!". då berättade jag för henne hur fel det var, allt det där han sagt. när någon är ledsen och gråter så ber man personen att sluta gråta, för om en person ser glad ut så upplever man att denne är glad/gladare. så egentligen säger man "gråt inte" bara av egoistiska själv, för då känns det lite bättre bara för att man tror att det är lite bättre för personen, vilket det inte är. det är ju inte tårarna i sig som gör ont, utan smärtan som orsakar tårarna. så bara för att en person slutar gråta, försvinner inte det onda inuti. det andra han sa var att det finns andra killar. jag sa då att orsaken till att hon är ledsen är inte för att hon inte tror att det finns någon annan därute. det är helt oväsentligt i hennes sorg. orsaken till det onda är att anna nu förlorat någon hon tycker väldigt mycket om. när någon gör slut med en så vad personen egentligen menar är att "du duger inte. du är inte tillräckligt bra, fin, rolig, snäll, intressant.". lägg till också att nu är det ett liv som du levt i flera år som du vant dig vid, som du tycker om, som känns bra, plötsligt bara tar slut. det gör ont. väldigt ont. sen sa anna själv att "jag vet ju att jag klarar mig själv!" och precis är det ju så, hon vet det, och jag säger det igen, om hon klarar sig själv eller inte är helt oväsentligt i hennes sorg här och nu.
anna sa även att hon egentligen inte vill gråta, för gråt löser ju faktiskt ingenting. jag svarade med att fråga om hon trodde att det skulle lösa någonting om hon Inte grät. hon insåg att det gjorde det ju inte heller. jag sa då att om det kvittar ifall hon gråter eller ej så kan hon ju lika gärna tillåta sig själv att gråta när det nu kommer naturligt för henne. hon förstod min poäng.
min och annan konversation pågick en stund till och precis allt jag sa som jag lärt mig av boken och verkligen tror på bekräftades bara av henne och jag blev ännu mer säker på att redskapen som lärs ut i boken verkligen är så bra och rätt! det kändes så otroligt bra att jag fått kunskap om detta och jag kan inte vänta tills jag blir ännu duktigare på det och får möta fler människor i sorg. det var en fantastisk känsla!!!

anna skjutsade mig sedan till bussen då det regnade och vi bytte nummer. jag sa till henne att hon kunde höra av sig när som helst. jag hoppas att hon förstod att jag verkligen menade det. jag messade henne och skrev att det kändes fint att hon ville prata med mig och dela med sig av sin sorg med mig. hon svarade bland annat att jag är en fin människa och aldrig får glömma det. det gjorde mig väldigt glad:)

den kvällen kollade jag upp vad det fanns för kurser inom sorgbearbetning och hittade en på fem dagar som verkade sjukt bra. 14900 kostar den och det är mycket pengar, men om det är lika bra som jag känner att det är så kommer det att vara värt varenda krona. mitt hjärta brinner för att hjälpa andra människor, jag måste jobba med människor som har ont, jag bara måste! <3 tur att jag fick pengar för min adhd från trygg hansa, nu kan de verkligen komma till någon nytta!! :D

error 02.45: sleep not found.

jag är trött men inte sovtrött. har legat i nästan två timmar utan att ens vara i närheten av att somna. kanske gjorde vårruset mig pigg?

jag sprang förresten på admela på ica krämaren idag, vilket var jätteudda för personer som henne går det inte riktigt ihop att träffa i vanliga livet. hur som helst så frågade hon ifall jag ville jobba som volontär i örebro rättighetscenters tält under pride. värsta kul ju, för hon lär ju ha fått väldigt bra intryck av mig i allt härj med victoria. jag är iallafall sugen, tror att jag kommer att tacka ja :) kan bli spännande att se pride från en ny sida.
jag är fascinerad över hur många nya möjligheter som öppnar sig för mig. oerhört spännande :)

"du är för snäll!"

jag tycker inte om när någon säger så, att en skulle kunna vara för snäll. jag tror nämligen inte att det finns något som heter så. oftast när du är "för snäll" och det blir tokigt av någon anledning är det, enligt min mening, endast för att mottagaren inte kan ta emot/återge den snällheten på ett bra sätt.
micke säger ofta att jag är för snäll, men jag vill vara ännu snällare, så snäll, vänlig, omtänksam och givmild som jag bara kan. dock har jag alltför många gånger upptäckt att det tyvärr inte kommer lika mycket fint tillbaka, utan att människor istället av någon sjuk jävla anledning tar mig för givet och verkar respekterar mig mindre. beror det på att de blir för bekväma och bara vill ha och tar mer och mer? jag vet inte, kanske. många av de personer som stått mig närmast har tyvärr återgäldat det med skit. så många gånger jag stått och väntat på personer som bara skiter i att komma, så många som slutar att uppskatta det jag gör och istället blir sura för att de inte får mer, så många gånger jag suttit ensam och gråtit då jag kommer i andra eller sista hand för personer som vet att jag finns när och väntar. men vet vad, jag tycker inte om det, det gör ont att inte bli uppskattad, att vara ensam, att ge mycket mer än jag får, att bara svälja, att alltid ställa upp och försvara men aldrig har någon som gör det samma för mig. jag är så less och det  jag varit länge nu. hur många fler vänner ska svika mig? hur många fler ska få mig att känna mig så liten? när ska det börja vända? när ska människor jag kommer nära sluta att visa sina allra mörkaste sidor för bara mig så jag får ta all skit? när ska människor sluta säga ja till andra men nej till mig? jag vet att människor jag kommit nära känner att de verkligen litar på mig och vet att jag alltid finns där, att jag lyssnar och bryr mig, att jag inte dömer. men för fan, börja ta vara på dessa saker istället, även om jag alltid kommer tillbaka trots all skit jag får så vem vet, en dag kanske jag inte finns där.

-kärlek och respekt, ska det vara så jävla svårt?

jag känner mig så kluven.

origami

jag har upptäckt nya intressen. en av dem är origami, alltså på riktigt, inte med vanligt papper. charlie hade hur många fåglar som helst som hon vikt i sjukt fina yuzunpapper. de minsta var av papper på 3,3 cm och de låg i en liten skål, sen fast det dubbla storleken som var en tavla (750 st) och sen hängde det även en fågeltavla i sovrummet med några hundra st i. jag blev så SJUKT imponerad, allra speciellt av de som var mini... no shit? :) <3

jag tittade på några gamla bilder på dig och mig och blev plötsligt illamående  just den där veckan du kom. jag vet varför du gjorde det. vilken skämtvecka :(

möte i sthlm

mina helger senaste månaderna blir bara sjukare och sjukare. det händer så himla mycket spännande som jag aldrig kunnat tro.

igår var det ju möte med tre st från Victoria och admela från örebro rättighetscenter. det var ett stört möte då ägaren mest bara fjäskade och skulle behandla mig som en prinsessa i ett år eller vad han snackar om. men sånt går inte hem hos mig. jag var där för att vakterna betett sig fel och då funkar det inte att locka med varken det ena eller det andra. min moral och råg i ryggen är mer än så.
vakten i fråga hade inte mycket att säga förutom att han inte mindes vad som hade hänt under aktuell kväll. minnesförlust, så passande och verkligen jättetroligt. not. kändes som om vi satt där med ett litet barn och de andra två skulle hela tiden berätta hur De trodde att han resonerade när han handlat som han gjort. ansvarig för vaktbolaget pratade mest en massa fina ord och det var svårt att få svar på frågor då det hela tiden började handla om allt annat än just varför vi var där. han insåg att det blev lite väl mycket prat från hans sida vid ett tillfälle och då passade jag på att pika att han kanske skulle satsa på en karriär som politiker. haha.

malou kom inte på mötet och jag har ingen lust att gå in mer på det för det är samma som det alltid varit. hursomhelst så fixade vi mötet utan henne även om det blev betydligt svårare. vi var grymma helt enkelt. nu kommer personalen att få gå utbildning som örc står för och jag ska försöka få ut det mesta att det så det kan bli något bra ur denna skit. det är grymt att lilla jag trots stora dumma vakter ändå kan få igenom min sak. en kanske inte är så liten och har mycket mer möjlighet att förändra än en tror. och detta gäller självklart inte bara mig. en häftig känsla! :)
eda sa när vi träffades en liten stund efteråt att malou borde vara stolt över att ha mig som vän. det vet jag att hon är, men det hade varit fint om hon kunde få mig att känna mig bättre än vad jag många gånger får göra.
jag är iallafall stolt över mig själv:)

på kvällen drog jag till ett ställe och hade en guldkväll, träffade många härliga människor, bland annat kim :) missade 22.30-bussen hem men det ordnade sig bra ändå och jag hamnade i john ajvide lindqvists blackeberg, vilket bara det var ett epic moment. tack charlie och patricia för allt :)
nu är klockan 15.35 och jag har inte så långt kvar hem. ska lyxa till det med en pizza när jag är framme.

vart tog min allra bästa vän vägen?
jag saknar dig.

bye bye pills

igår somnade jag strax efter sju och sov ändå till elva idag. har drömt riktigt jobbiga mardrömmar om bla tidernas värsta födelsedagskalas och en massa om elli. det blir till att tvätta alla sängkläder idag igen, suck.

nu till något positivt: jag har bestämt mig för att sluta med mina lyckopiller! :) dock ska jag inte göra samma misstag som jag gjorde den där gången då jag slutade helt tvärt och det blev ett litet helvete.. denna gång ska jag TRAPPA NER:p

göteborg

som sagt så var helgen i götet grym. vi hängde i slottsskogen, fick se pingviner och sälar, sprang uppför en brant backe, käkade på grekisk restaurang, träffade thomas tjej andrea, var på den årliga megaloppisen i majorna, gick till kyrkan, kollade in stan, gick i roliga affärer, kollade in universitetet där thomas pluggar och hade det härligt. jag ville ju gå på det omtalade gretas men hamnade istället på parklane där jag träffade flera döva, bla lina som jag träffade i örebro på senaste heaven. hängde med henne och även palle och pauline som jag sprang på utanför gretas. sen blev det parken där vi dansade oss svettiga :) göteborg är ett jävla fint ställe vill jag mena <3

laxå

vilket flygande och flängande det varit för mig på sistone. idag har jag varit utanför laxå hela dagen tillsammans med folk från kävesta. tyvärr var det flera som inte kom men det var en väldigt fin dag ändå. vi hängde i annelies torp, gick ner till vattnet, grillade och åt supergod paj framför brasan. det var jag, pappa, annelie, anna och lilla hunden tindra. nu är klockan bara strax innan sju men jag är supertrött! det har ju varit en intensiv helg i götet och den första natten sov jag ju knappt något eftersom jag var ute på krogen och härjade :)
tror att det blir en tidig kväll för mig nu, lika bra det, för imorgon är det linde.

det är sjukt ovärt att komma hem till en tom lägenhet.

vi sitter i bilen på väg hem från göteborg, jag vill inte hem, jag vill stanna kvar. tanken att flytta dit känns långt ifrån främmande, jag har ju gått och blivit kär. och vad har jag egentligen som håller mig kvar i örebro? inte mycket alls och jag inser efter denna helg att jag mer eller mindre känner mig klar med örebro. nu när jag inte har elli så har jag egentligen bara emmi och mansur, och veronica som jag börjat hänga med nu så sistone. jag vill ha ett fint liv, möjligheter att vara ute i naturen och hitta på saker. jag älskade staden som var mycket större än jag någonsin trott och inte alls som varken örebro eller sthlm. jag älskade slottsskogen med alla parker som var fulla av människor, de vackra skogarna och närheten till havet och klipporna.
jag vill hitta min stora kärlek och jag har svårt att tro att denne skulle befinna sig i örebro. jag behöver nytt, bort från allt och alla som bara gör mig ont. det känns så iallafall. nu när thomas pluggar där (och han lär sällan komma tillbaka till örebro), hans flyttar i höst och loppan och jag vill också ditåt. kanske är det där falkarna kommer att landa. kanske. den som lever får se.

käärlek

idag har varit en fett bra dag! först morgonpromenad som vanligt och idag var det pink i lurarna. jag var på så himla bra humör så jag kunde inte bara gå, utan dansade, hoppade och gick lite balansgång! :D

vid tolv hängde jag och veronica i karroparken en timme innan vi sprang på jossan och hennes jennifer och sen smög vi in på musikalen. vi var oroliga ifall våra gamla lärare skulle känna igen oss, men det gick bra.
snälla pappa skjutsade hem veronica och sen käkade vi en glass vid grillen brevid mig. brevid satt två personer, den ena såg inte ut att må bra och dom luktade alkohol. efter ett tag cyklade dom iväg men jag såg att de stannade och kvinnan satte sig ner. när de för andra gången stannade och satte sig ca 100 meter fram åkte jag och pappa dit och frågade ifall vi kunde skjutsa hem henne. det ville dom och kors i taket, hon bodde på samma gata som familjen gör! hon pratade om att inte så många är snälla mot henne och det gör mig så arg, fast allra mest ledsen! vafan, bortom all den där fyllan, kladdet i håret, alla konstiga ord och de trasiga kläderna så finns där en person som, precis lika mycket som jag och du, bara vill älska och bli älskad!
kärlek är det största, jao!

sen ikväll gick jag och bells på bio roxy och såg "ministern" men vi fattade INGENTING!? filmen som var fransk praktiskt taget ha visats utan text för vi hade nog inte fattat mindre för det! hah!

idag är det sådär extra jobbigt att få i sig något att äta. som tur var så hittade jag lite soppa som jag nu värmt. jag vet att jag måste äta och det får mig att tvinga mig själv lite mer.
men varför tycker jag att det är så svårt att äta?

inatt drömde jag mardrömmar om thomas hela natten. panik, grymt obehag och frustration som vanligt. jag försökte slåss men hade inga krafter.
tror att det är dags att försöka göra något åt detta, för jag har ingen lust att ha dessa drömmar tio år till.

idag har varit en tråkig och lång dag och jag är trött fast klockan bara är 19.19. jag ska sova nu.

det här är inte så kul ska du veta. jag saknar faktiskt dig.

we are the world?

har läst på fb om kicken ang obduktionsbilderna. vet inte varför jag gör det, varför jag inte kan låta bli.

idag har varit en fin dag och fina människor. stinkan, malou, mamma och victoria. stor skillnad från gårkvällen då jag bröt ihop. det blev alldeles för många intryck på samma gång. jag hade först varit i linde där alla sitter och mår skit med ångest, depression och folk i sin omgivning som inte förstår, sen det vanliga härjet. sen på kvällen började det med att jag såg ett klipp tobias gustavsson hade delat där en mamma misshandlade sin lilla gråtande bebis i nästan tio min. efter det kollade jag för ovanlighetens skull på aktuellt och tvärsnytt och där var det ena grejen efter det andra, jag minns inte vad som sas under den timmen, bara att jag kände att världen tycktes så hemsk, så ond. en sak minns jag dock, att det är så mycket plast i nåt hav, lika stort som hela texas som förstör mer än vi kan ana.
sen började jag kolla på glödlampskonspirationen, som martin delat på sin facebook, nån jäkligt intressant dokumentär om än väldigt sorglig. plus artikeln om att vi människor använder oss av jordens resurser som om vi hade haft två jordar.
det blev helt enkelt för mycket input och jag pallade inte med allt ont. jag tänkte och kände "vad är det för jävla värld vi lever i?!" det är så mycket ont, så mycket ondska, sorg, ångest, ensamhet, krig, sjukdomar, köpmani, skuld och skam, våld, allt går ut på att tjäna pengar, rädslor, oförståelse, egoism, vi förstör vår planet och varandra utan att blinka och jag vill bara inte mer. mina händer hamnade reflexmässigt för öronen som för att skydda mig från alla ord som bara gjorde ont och jag klarade inte av att höra ett enda stavelse till, från någon, vad det än handlade om. resten av den kvällen grät jag bara.

jag känner mig så jävla liten, så oförmögen att göra något och den maktlösheten gör mig galen. jag önskar att jag kunde rädda jorden men det kan jag inte. samtidigt önskar jag att jag bara kunde försvinna, för min själ gör så ont av all denna ondska.

stinkan skrev på ett inlägg jag gjort på facebook som stärkte mig. vill dela det här, imorgon. nu är det sovdags, för länge sen.

bröllop

helgen förresten.. på lördagen gifte sig mansur och mehtap och jag fick tillsammans med vale vara vittnen. det blev en massa härj som innefattade elli kamerabatteri som glömts hemma och massa förberedelser jag gjort som inte fick användas. orkar inte gå in mer på det dock. det blev fina bilder till slut och vigselförrättaren var guld och oerhört tillmötesgående och uppmärksam på olika tankar och känslor! cred till henne! jag hade lånat angelinas mörkblå spetsklänning och hade plattat håret. måste medge att jag var fett snygg och jag ville aldrig ta av mig klänningen :):)
senare blev det fest i baronbackarna men först dop för kristina noreen i kyrkan. det var himla känslomässigt! helt jäkla sjukt att hon äntligen får döpa sig! SJUKT är allt bara! när dopet var klart blev det fest, mat och öl och det var mycket trevligt. när festen var slut hade matilda varit glad hela kvällen och det var skönt, jag elli och angelina drog till örnsro och rockbandade med veronica, malin, jonas och nathalie. det blev lite spill och draw också. sen hem för att inse att jag tappat mina nycklar så jag fick sova hos syster. det kom dock fram att jag inte alls tappat nycklarna utan hade bara tagit fel jacka. lika bra det.
dagen efter blev det tybble och byta jackor och hänga lite med veronica. var nära att härja ännu mer med jackor då jag hos angelina råkade ta, inte malins jacka, utan en tredje. tur att ange var där och sa stopp :)
efter det sov jag tills klockan 9 på måndagsmorgonen! en är inte lika hård som förr i tiden!

idag pratade vi om stopp och tänk och om förnuft och känslor på lkss, det var intressant. jag insåg att jag ofta handlar på känslor.

jag spelade och sjöng "when I held ya" idag på piano. det lät skit så jag tog fram gitarren men det kan jag ju inte spela så jag kom på att jag skulle vilja lära mig spela! kollade in youtube och kan nu plocka "ode to joy". det känns helt sjukt! :):) är fett pepp att fortsätta så jag kan lära mig spela massa bra låtar. först måste jag dock hitta nåt klipp som hjälper mig stämma gitarren. det känns lättare än att spela. gitarr är fasiken inte lätt när en har spelat piano. det finns liksom inget upp och ner utan mest härj.

dagen började med jobbiga känslor, men sen blev det bättre. jag hade kommit upp i 10000 steg redan innan tolv tack vare mina promenader till och från bussen i linde! sen mat och städ och promenad och häng i mina nya balkongmöbler :D

acceptans

begreppet acceptans inom mindfulnes innebär att konstatera fakta. det handlar inte om att godkänna, att gilla eller att ge upp. att acceptera betyder inte att man håller med, att man tycker att något är rätt, rättvist eller bra. det innebär bara att konstatera att just nu är verkligheten så här oavsett vad jag vill, önskar eller tycker. acceptans är en förutsättning för förändring. så länge vi inte accepterar fakta, vägrar att se problem som de är kan vi inte heller arbeta konstruktivt för att hitta lösningar.

med acceptans menas att välja att se, ha och stå ut med den inre och den yttre verkligheten utan att fly, undvika, förtränga eller döma den och att handla utifrån denna verklighet effektivt och i riktning mot sina värderingar och mål.

(från lkss)

alex från satsa ringde just och nu när han äntligen fått träffa per eller vi kan kalla honom strulputte på ria dorkas så säger han att han inte tror att det finns så mycket roligt för mig att göra där.
en kan ju tycka att han kunde ha kläckt ur sig det någon gång under dessa två månader alex försökt få till ett möte. hade han gjort det så hade jag kanske haft en praktikplats någon annanstans idag.
det suger, för jag vill verkligen ha något ställe att gå till på dagarna.
nu är nästa försök Gnistan och Hjorten, om inte någon av de ställena funkar så får det bli cafe/restaurang istället. seegt!

förresten, imorse slingade angelina håret på mig och så hämtade vi hennes fina blå spetsklänning från magasineringen, fast i omvänd ordning. den ska jag ha imorgon på bröllopet och den sitter förresten förjävla fint :)

nu ska jag få i mig lite mat men jag ska inte äta snabbt, utan  s a k t a !

00.06
att läsa en massa gamla sms var en dålig ide.

idag suger. det började iofs bra. pappa skulle komma förbi innan skolan och lämna saker jag glömde i deras bil igår, men han kom inte så jag ringde och då då hade han precis kommit upp ur sängen och skulle åka senare. innan vi la på sa jag "pappa, jag älskar dig". när han senare kom förbi började han gråta och frågade om jag kände att han inte mådde bra eftersom att han tyckte att jag sa att jag älskar honom med sån känsla. det gjorde jag ju och han hade uppskattat det så mycket. det kändes så bra att jag kunde göra hans tunga känslor lite lättare <3

micke kom idag och vi städade en halvtimme. innan dess har jag pärlat hela förmiddagen, det är rogivande. jag skulle egentligen träffa emmi som vanligt, men det blev inte så.
på vägen till itrim började jag prata med mamma om hennes träning och matvanor vilket resulterade i bråk som alltid. det är så frustrerande att se mammas livsstil och allt slarv men att aldrig få något gehör när jag tar upp det, utan bara massa försvar. jag blev ledsen och sket i träningen, gick på gruppträffen och nu sitter jag här och äter godis framför tvn. funderar på att lägga mig, för jag är bara fett opepp. allmänt, inte bara pga mamma.

jag behöver kärlek nu. fick tanken att ringa dig, men du har ingen kärlek att ge mig. bara ångest.

grejer eller grejor

idag hade mamma skrivit "grejor". då skrattade jag eftersom det stavas med e, inte o.
men pappa sa att jag hade fel. oj, är det så tro?

less. jag är jäkligt less.
på dig och på er. fast du suger mest.

November 2011 - April 2012

Vikt BMI Fett% Fettmassa Fettfri massa Målvikt Mål fettmassa -
64.4 25.5 32.8 21.1 43.3 57.7 14.4 6.7

63.6 25.5 31.7 20.2 43.4 57.9 14.5 5.7

63.1 25.0 30.4 19.2 43.4 58.6 14.7 4.5

61.2 24.5 28.9 17.7 43.5 58.0 14.5 3.2

62.0 24.5 28.4 17.6 44.4 59. 2 14.8 2.8

59.6 23.6 27.6 16.5 43.1 57.5 14.4 2.1

59.8 24.0 27.7 16.6 43.2 57.7 14.5 2.1

61.0 24.1 26.4 16.1 44.9 59.9 15.0 1.1

60.1 23.8 28.0 19.8 43.3 57.7 14.4 2.4

57.8 22.9 27.3 15.8 42.0 56.0 14.0 1.8

57.7 22.8 25.7 14.8 42.9 57.2 14.3 0.5

57.5 22.7 23.7 13.6 43.9 58.5 14.6 1.0

-6.9 kg
-2.7 bmi
-9.1 fett%
-7.5 fett kg
+0.6 ffm
+0.8 mål kg
+1.0 kg
-6.9

klockan är nu åtta och jag har varit vaken sen innan sju, jag har tråkigt och inväntar klockan som ska bli halv nio så jag och pappa kan åka till stockholm. mitt mobilalarm gick just på, men mobilen ligger i väskan i hallen och jag orkar inte gå dit. är hungrig men ska inte äta något nu för mamma skickar med pappa sushi som jag ska få äta. sushin har hon gjort själv.

jag hoppas att det blir en bra dag i sthlm idag, att pappa och jag kan hålla sams och att farmor inte ska var koko och tycka att jag är sådär hemsk som hon tyckt på sistone. för det suger.
imorgon blir det heaven, men jag vet inte riktigt vem jag ska gå dit med för elli verkar inte så sugen. dock tror jag att hon kommer att ändra sig tills det är dags att dra, men vi får väl se.
på söndag ska jag öka min concertados till 36 mg, det blir intressant.
igår tog jag min första joggingtur förresten. 18 min tog den.

jag känner mig lite extra ensam idag. vet inte varför jag känner så. eller kanske har det med heaven och norrköping att göra, att jag inte har någon att dra dit med. typ.

värt

-Har du hittat din passion än? Om ja, vad? Om nej, vad gör du åt saken?

helgen.

det har varit fullt upp faktiskt. häng med elli och härj med min nya skrivare och lite lidl. nissene på låven och godis med hans. vegofesten med mamma, jossan och lite veronica. sova. dricka grogg med veronica och hänga med hennes möhippegäng på ivy bar och dricka billig öl. träffa tobbe och massa annat folk och dra en sväng till harrys. sen var det efterfest på g men det slutade med att jag hoppade av i baronbackarna hos elli. taxi till marieberg och sen sova hela dagen. äta goda tofu- och soltorkade tomatbiffar i vivalla och sen titta på the perfect host och shutter island hos emmi. efter det hem till datorn med emmi i luren hela tiden då jag var rädd.

förresten, jag borde inte dricka sprit. jag gör bara massa knäppa saker då.

dagens visa

you are who you are
when no one is looking.

Dagens roliga :)

Jalapeno:
Blir så förvirrad av din press - gillart! Hade du tagit en öl när du skrev den eller gillar du både pärlplattor, nordman, gaga och bieber? Samtidigt liksom?

Jag är inte sarkastisk, på allvar!

jag sitter på ikea med massa saker och har missat bussen, eller bussen missade snarare mig då den kom flera min för tidigt. nästa går 50 min senare så det är rätt drygt. jag har inte ätit idag, har bara en cig kvar och är lite nervös inför dagens hej och hå.
på bussen på väg hit hjälpte jag en äldre kvinna att få sittplats. vid nästa hållplats kom ännu en som jag fick ordna plats åt. det kändes fint.
jag behöver komma hem och städa, träna och duscha. ska även skruva ihop mitt nya skrivbord. jag ha, köpt nytt då jag behöver ett mindre, eller egentligen två st mindre men det andra får vänta tills nästa månad. ska försöka hålla mig iallafall.

såhär blev reklamfilmen: http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3DM754XZ1W16Y&h=XAQEs1Kmw

:D

jag har varit trött och haft tråkigt hela kvällen men ville inte lägga mig för tidigt. lite innan nio hittade jag ett gammalt marcipanäggspapper på sängbordet och blev sugen. jag cyklade iväg till lidl för att köpa men dom var slut. istället fick det bli orange jaffa cakes, inte lika gott men det duger.
elli har inte svarat på sms på hela dagen. dissar hon mig som vanligt? har hon inget batteri? har det hänt något? jag skulle tippa på det första eller andra alternativet. blä.
imorgon blir det hej och hå, typ. och på lördag är det vegofesten dit jag ska gå med mamma, jossan, angelina och veronica - det blir najs. efter det blir det förmodligen film hos emmi, vi får se.
jag var förresten en sväng på marieberg idag och det kändes rätt värdelöst, jag var rastlös och visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen. nu är klockan 21.38 och det är okej att lägga sig.

jag känner mig ensam ikväll.

dagens visa

"ja det är dumt, men ibland måste man få vara lite dum, känna på det och sen gå vidare."

-tack angelina <3

e

det här blev svårt ändå till slut.
jag måste vara stark nu.

jag ska var med i hans reklamfilm för t-shirtbutiken verkar det som nu. alltså på riktigt, inte som igår när det bara var för prov. jag är jättenervös, vet inte om jag kommer att fixa det och göra ett grymt jobb! filmen kommer att ligga på tee-hemsidan plus att om den blir bra så kommer den även att ligga på hans hemsida. SHIT!

torsdag

imorse kom angelina förbi mig, vi tog en promenad runt svartån och tog en sväng in på möbelaffären och tittade. sen tog vi cyklarna och drog till sushistället på ekersgatan och käkade buffé. som vanligt tog det väldigt lång tid men hon var lite trevligare än vanligt. angelina ville bland annat ha en ål men så fick hon en sockerärta. det var lite roligt, haha. efter det så promenerade vi tillbaka och skiljdes åt. vi pratade rätt mycket om l.

en liten stund senare kom hans förbi. han ska göra en film åt yourcupoftee.se. vi gick ut på en tvärgata och provade lite olika saker som vi filmade, vi använde två av mina svarta fristående ramar, ca 15 t-shirts, ett litet fat och en liten kopp. det var roligt men jobbigt i armar och ben då jag fick stå på samma sätt länge. vi fick publik då det var två små barn som kom och satte sig på andra sidan trottoaren, en man som bodde i huset mittemot kom även ut och tittade en stund och undrade vad vi gjorde.
när vi var klara gick vi in och hängde lite och hans fixade med redigeringen, det kan nog bli bra, men vi får se om vi använder några andra ideer vi har eller inte.

efter att hans dragit så har jag promenerad, upp till itrim för att leta reda på hur konditionsrundan ser ut. jag hittad den och gick den snabbt, dock inte så snabbt jag kunde, för det är himla snabbt, tänkte ändå att jag skulle få jävligt bra resultat men fan heller! jag jämförde tiden med mitt bmi och gick rundan på 05.50 min men hamnade på gult.. GULT! det suger för jag trodde verkligen att jag skulle komma inom det gröna området. men aldrig att jag har så dålig kondition, jag blev inte det minsta andfådd när jag gått klart rundan. jag kan inte tänka mig att jag kan gå så mycket snabbare, jag menar jag har ju så korta ben. well, jag ska gå rundan igen och då ta i allt vad jag kan för jag ska fasiken komma upp till det gröna!

nu har jag gått 16413 steg och det är dags för film; mannen utan öde.
det är förresten inte roligt att bo själv, iallafall inte på kvällarna. dom är så långa och det finns så lite att göra.

just dance!

jag älskar hur musik kan påverka så mycket. jag älskar hur jävla bra jag mår när jag har min musik i mina hörlurar. jag älskar hur jag inte kan stå still för att jag mår bra när melodierna, dunkdunket och texterna fångar tag i min kropp och själ. jag älskar hur jag har lärt mig att helt strunta i vad andra tycker så jag kan, närhelst jag bara har lust, DANSA! :)

bäst just nu: justin bieber - baby.

nu är det första natten som jag kommer att sova själv. ingen mamma, ingen jossan, ingen annan. det känns läskigt, men jag måste försöka för att komma över den psykologiska spärren. skulle jag drömma mardrömmar inatt så är det ju faktiskt bara att jag ringer mamma, hon finns ju alltid där för mig och det är tryggt. för det gör ont att gråta, ensam.

idag såg jag min efterlängtade donnie darko och den var skitbra, precis som jag trodde. trots att jag haft jättehöga förväntningar ett bra tag nu så gillade jag den. FAST, kaninen var riktigt äcklig och jag är skraj nu när jag har lägenheten för mig själv. dags att börja med medicinen imorgon, då jag har några fler läskiga filmer som ligger och väntar att bli sedda. häftig hur en adhd-medicin kan göra så att jag inte behöver vara rädd :)

ikväll var det mitt favoritprogram På bar gärning och det var så HIMLA bra, inte just för att det är ett jävligt bra program men för att martin timell var med i diskussionspanelen mellan klippen och här, gott folk, har vi en så jävla värd, vettig och fantastisk människa. jag kan fortsätta hela natten om hur bra jag tycker att han är, jag har hittat ännu en ny idol! jag har för ont i ryggen nu för att orka skriva mer, men tänker fixa alla värda saker han sa och citera honom här.
MARTIN TIMELL <3<3<3

kramkompis

jag tror att jag behöver en kramkompis allra mest nu, speciellt nattetid.

trust

trust_: en oerhört välgjord film av david schwimmer med underbara skådespelare. grymt jobbig att se, riktigt tuff. värd sistascen. en stark 4/5 får den.

tom baxter - my declaration.

jag vågar inte lägga mig...

för mycket sömn, alldeles för lite mat, mardrömmar, svettningar, ingen medicin och yrsel.

jag behöver någon att kramas med!

dare mo shiranai

när jag ber midnattshimlen
lyser stjärnorna bara.
i den svarta sjön i mitt glödande hjärta
kan jag bara flyta.
kommer ängeln ens att ge mig en blick
och virvla runt i mitt hjärta?
den kommande vinterns vindar får vågorna att klucka
och kallar på mig i mörkret.
med ögon som tappatsugen
växer jag upp.
en juvel med frän stank
som gör att folk inte närmar sig.

-takoko take