idag gick jag upp kvart i sex för att ta bussen till kerstins dagis och se på deras lucia. jag kände inte igen henne bland alla barnen för hon hade bak håret och tomteluva. höjdpunkten var när en liten liten unge tog stryptag en annan brevid. det var helt oskyldigt men såg så himla kul ut. lite som jossan när det är fotodags. när jag väntade på bussen hem ringde mansur å sa att jag skulle komma förbi så jag gick dit istället. mehtap och matilda var sjuka, matilda med feber. det lilla livet såg verkligen hängig ut och var gosig och låg eller satt och kramades med mig. myys!
mehtap berättade om missfallet, det var tungt. det blödde mycket, gjorde mycket ont och så kom tom det lilla barnet ut i handen. jag brukar vara bra på att föreställa mig hur saker känns men detta är helt omöjligt.
närndet va dags att gå kändes det som att jag hade velat va kvar längre. mehtap berättade också att hon suttit i fängelse i sju år i turkiet då hon protesterade mot att få använda kurdiska. SJU ÅR!? fattar inte hur jag kan ha missat det, eller glömt.
micke hämtade upp mig vid elva å vi drog till vårt ställe, eastwest that is. det var ovanligt trevligt och jag sket i bs pga det. han berättade mer detaljerat om sin gamla 18-åriga flirt. mycket intressant, höhö. vi insåg att vi saknat varann, så jag hoppas det inte behöver dröja så länge nästa gång. han har äntligen dumpat sin golddigger också. fina micke!
ny är klockan innan tolv å det är sovdags för imorgon blir det magnus å min loppis till förmån för musikhjälpen. yay! och idag var jag å satte in pengarna från loppisen jag å angelina hade för några månader sen, som också ska till musikhjälpen. 1820 kr blev det. känns så fint att göra sånt här, det är fan livet! <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar