jag tog bussen till Stockholm på dagen, åkte med Cinderella till grinda. tog först en sväng förbi itrim och köpte några bars, där fick jag också väga mig gratis. fett snällt. från början hade jag tänkt ta en taxi från cityterminalen för att hinna men kom efter många om och men på att det är billigare att gå och ta en senare och dyrare båt än att betala taxi (135+60 eller 140 kr). mamma gav mig pengar till taxin så det var snällt. på båten funkade inte betalningen så efter massa strul fick jag åka med gratis, det funkade dock att köpa öl i baren så det var inte mitt kort det var fel på. det tog ca 1,5 h och var regnigt men mysigt. blev visserligen väldigt stressigt på väg till båten då det var svårt att hitta. jag fick springa i slutet och det regnade massor. puh.
väl på grinda tog jag sällskap med någon som hette johan tror jag, han hade rosa skjorta och var skallig/rakad och i 40-50årsåldern. det tog ca en kvart att gå till själva området som låg vid värdshuset. det var en scen och fyra vita tält och mycket mindre än jag hade tänkt mig. jag fick vika lite välkomstlappar och sen hade vi presentation. jag blev avbruten då någon ny kom dit och de började presentera dom istället (de var lite viktigare personer), det kändes rätt oproffsigt och så kände jag mig nervös inför presentationen då jag inte visste riktigt vad festivalen innebar och på så sätt inte vad jag skulle säga om den. mammas jobbarkompis hans kom precis när jag sa mitt. typiskt. det serverades någon slags currygryta med ris till middag och den smakade inte gott någonstans. den räckte inte till alla och i slutet var det två killar (lillebror) som inte fått något och var väldigt hungriga och började käka rester som någon hade lämnat. de hade tydligen knappt fått något till lunch heller och tänkte nästan åka hem pga hunger. när de två vita killarna med vanliga kläder stod där och tacksamt åt upp någon annans skräp förstod jag på ett nytt sätt hur desperat människor kan vara efter mat och att det inte alls är långt från ett civiliserat liv till att ställa sig och tacksamt rota i en soptunna. det var en läskig insikt.
några timmar senare ville jag sätta upp tältet och tog sällskap med olga (tyskland) och stefan (seattle) som pluggar i lund. de var lite försiktiga av sig båda två. det tog fem minuter att gå till tältplatsen. det hände inte så mycket mer den kvällen. jag satte upp mitt tält och gjorde iordning och insåg att jag trivdes väldigt bra i mitt lilla tält. det var lagom stort och jag hade allt jag behövde. jag tog en sväng tillbaka till området och tog inte med mobilen, på vägen tillbaka så hade det blivit ordentligt mörkt så det enda man såg var lite utav vägen. först tänkte jag att "det här går bra, tur att jag inte är så rädd för skogen" men så två sekunder senare så började jag tänka på Blair-häxan och det var INTE kul. fem minuter ensam i en mörk skog är en lång stund när man är rädd. "happy thoughts! happy thoughts!" tänkte jag. haha.
jag kände mig ensam när jag låg där i tältet. det var lite jobbigt men kändes okej ändå. jag lär mig mer och mer att känslor inte är farliga eller fel, de är bara naturliga och finns där av en anledning. även om jag kände mig ensam så såg jag fram emot de kommande dagarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar