ju fler dörrar som öppnas för mig desto mer anammar jag. även sånt jag inte vill eller vet om jag kan hantera. nu har det blivit så igen. det är lite som med pandoras box och det resulterar i att jag upptäcker sidor hos mig som jag inte tycker om. jag blir någon jag inte vill vara, en person jag inte kan stå för.
jag vet inte var det ska sluta. är man det man upplever och det man vet om eller finns det oändligt många outforskade känslor och delar av en själv som man inte har någon aning om. vill man verkligen luska i allt det där? jag vet inte om jag vill det.
känner mig lite som en variant av dr jekyll and mr hyde. en mildare sådan. eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar